Vi upplever hela tiden nya sidor av Valencia och vill gärna dela med oss av en del. När det gäller vädret så har vi nästan bara haft sol, men det har faktiskt varit ganska blåsigt - i alla fall på eftermiddagarna, då vindarna ganska snabbt gått upp till 9-12 m/s så då gäller det att hålla i hatten om man är ute och promenerar, vilket vi ofta gör. Vid nordostlig vindriktning blir det dessutom sjöhävning i hamnen och ibland tar man därför snedsteg i båten. Solen har dock varit en följeslagare, men i onsdags gömde han sig och himlen öppnade sig för ett skyfall som kom och gick under flera timmar.

Kristi Himmelfärdsdag sken dock solen igen och vi tog T-banan in till stan för att gå på ett museum som heter Museu de Belles Arts "Sants Pius V". Promenaden från stationen till museet gick genom den "gröna lungan" och vi fick några fina naturbilder, varav en syns här ovan.

På muséet fick vi lära känna en av Valencias konstnärer, Joaquin Sorolla, som dokumenterat spanska  folket i många fina målningar.

Efter en god lunch i muséets restaurang tog vi oss in i den gamla stadsdelen via valvet, som syns här bredvid, och gick runt på gator, som vi inte varit på tidigare.

Jag behövde byta batteri i min klocka och vi hittade en uraffär, där jag fick det gjort på 1 minut till en kostnad av 5 Euro. Det gick så snabbt och var så billigt att jag funderade på om jag blivit lurad, men klockan går fortfarande rätt, så det var väl ok.

Vi stannade till vid Plaza de Virgin och fontänen ni ser här bredvid. Vet inte vem det är som ligger i mitten, men han är omgiven  av ett antal namngivna jungfrur. (Nej, inte jag!)

Vid det här torget ligger Basilica Real och där hamnade vi i en bönestund, som förrättades av en präst framför Santa Maria. Folk kom och gick, gjorde korstecknet och knäböjde och läste högt efter prästen. Efter en stund gick vi försiktigt därifrån och tog bussen tillbaka till båten, där vi kunde titta lite på SVT Play och Rapport samt en film om Campingens Hjältar, killarna som har husvagnsambulans på Öland och hjälper semesterfirare med allt från förtält till trasiga varmvattenberedare.

Vi blir kvar här i några dagar till. Offerter från olika hamnar har ramlat in och vi ska snart bestämma oss för vilket erbjudande vi skall nappa på.

Fler bilder från våra kulturvandringar i Valencia hittar ni på länken nedan. Missa inte heller mina favoriter "Gatukonst i Valencia", som ni hittar om ni klickar på länken Fotoalbum i vänstermarginalen.

Vi känner oss nästan som landkrabbor. Nu har vi varit i Valencia i över en vecka. Det är det längsta vi stannat på samma plats sen vi lämnade Port Napoleon. Det finns flera orsaker till att vi är kvar, dels är Valencia en otroligt trevlig stad, dels planerar vi nästa etapp och dessutom åker vi runt och tittar på olika hamnar, som kan vara lämpliga för Bluesettes övervintring. Häromdagen hyrde vi en bil och åkte till ett antal hamnar längs kusten, bl a Alicante och Torrevieja.                        

Vi har åkt både buss och tunnelbana och spårvagn på våra upptäcksfärder i Valencia, men för det mesta använder vi oss av apostlahästarna.

Det är härligt att promenera längs Calle de Menorca under de vackert duvblå blommande träden.

Man får se mycket när man går gata upp och gata ner. Den här mannen hade tagit sin siesta mitt i på trottoaren, där folk promenerade förbi. Det var nog inte första gången han pallade upp sig på sin tvåhjuling och lutade huvudet mot sadeln för att få sin eftermiddagsvila.

Det är bra för oss att promenera mycket, för vi äter väldigt mycket. Dagens rätt här i Spanien är billig och innehåller både förrätt, varmrätt, efterrätt och bröd. Samt dryck som kan vara vatten, öl eller vin. 

Rekordet var nog ändå idag, när vi hamnade på en kinesrestaurang där det var Buffé Libre a la Carta, vilket innebar att man fick välja hur mycket som helst från en meny. Vi pekade och beställde, men visste nog inte riktigt vad eller hur mycket vi skulle få. Det jag trodde var sötsur sås visade sig vara ett jättefat med kött i sås, så efter 7 varmrätter fick vi be kocken sluta laga mat!. Tur att det finns gott om gratis träningsredskap i parkerna i Valencia. Här tränar de vuxna medan barnen leker i klätterställningar. Något att ta efter i Sverige, tycker vi!

Vi har ju tagit oss en bit från hemmahamn i Sverige, men när man tittar på globen så ser det inte så himla märkvärdigt ut. 

Nästa mål för oss är Balearerna och dit tänker vi oss i juni, när vi får extrabesättning med oss och vindarna blir förliga. Tills dess fortsätter vi undersöka möjliga hamnar att lämna Bluesette i, att vara turister och landkrabbor. 

Och det är klart att vi även doppar tårna i Medelhavet. Playan är milslång och vattnet är helt klart badvänligt. 

Såg på SVT Play att ni även badar i Sverige, så den här bilden kanske inte gör er så avundssjuka, som den hade gjort för några veckor sedan?

Vi har inte tröttnat på den här fantastiska staden, som visar upp nya sidor för oss varenda dag! Häromdagen tog vi en långpromenad till den riktigt moderna delen -Ciudad de las Artes y las Ciencias - väster om det långa promenadstråket, som löper genom staden på den gamla flodbädden. På bilden ovan ser ni en del av de futuristiska byggnader, som likt rymdskepp eller rymdstationer ger en helt ny bild av Valencia än den jag beskrev häromdagen, då vi vandrade i den gamla delen av staden.

Förutom konst- och vetenskapsmuseér finns där också ett stort område - Oceanografic - med flera stora akvarier där man får uppleva vattenlivet i de olika världshaven på mycket nära håll. Det finns sjölejon, pingviner och sälar. Och naturligtvis delfiner, som har show för en jublande och stundtals skrikande publik två gånger om dagen i en jättestor utomhusarena.

Självklart har vi också besökt Mercat Central, som är den största matmarknaden, inhyst i gamla jättefina hallar. Här går man fram och tillbaka i nästan ändlösa gångar där diskarna dignar av frukt, grönsaker, fisk och kött och allt annat ätbart. Det vackra taket är också värt ett omnämnande.

Vi har blivit bättre på att hitta i staden, det är många timmar vi vandrat gata upp och gata ner. Ibland tar vi buss, det är ett billigt sätt att ta sig fram, bara man vet vilken linje man ska satsa på.

Och det finns så mycket restauranger och caféer att man inte behöver gå hungrig när man traskar runt. Att vi sen ibland inte riktigt får det vi tror att vi beställt beror nog mest på att vi inte är så jättehaja på det spanska språket ännu. Häromdagen fick Lasse två förrätter och ingen varmrätt och idag blev jag utan min hamburgare, som jag beställde som extra tillbehör till Lasses meny, men det jämnar ju ut sig i längden...

Vi har också hunnit med en dag på stranden och ett dopp i havet! Och vi tänker utforska omgivningarna med hyrbil innan vi bestämmer nästa segelettapp

Efter en kort och lite guppig färd på drygt 5 Nm igår eftermiddag lade vi till i La Marina Real Juan Carlos i Valencia. Vi ligger i den yttre hamnen, den inre - som tidigare var America's Cup-hamn- är till för de riktigt stora lyxbåtarna. Den delen ser fn lite övergiven ut, tyvärr, eftersom de stora hangaren efter Americas Cup verkar stå tomma sen det begav sig för sju år sen.

Vi fick en bra plats, billig hamnavgift och en fin folder med information samt hjälp vid tilläggning. Kändes riktigt bra att komma hit!

Vi har bestämt oss för att stanna några dagar. Idag tog vi bussen in till city och gick runt i flera timmar. Det finns så mycket att se. Norra Station är helt fantastisk, jag har nog aldrig sett en så fin järnvägsstation. Vet inte om bilden här bredvid ger rättvisa, klicka på den så kanske ni ser bättre.

Vi blev inte riktigt kloka på hur stan egentligen ser ut. Kartan som vi fick av hamnkapten igår var inte så detaljerad och det var lite svårt att fatta var vi egentligen var. Vi besökte flera stora varuhus och gick förbi många fina lite lyxiga kvarter.

Det finns en gammal stadsdel med kyrkor och katedraler, men där saknas stora torg, som brukar göra det enklare att orientera siig. 

Bara en tvärgata från shoppingstråket kunde man komma in på en bakgata, där den fria konsten fått härja fritt på husfasader och staket. Fascinerande och färgstarkt!

Det är förvånansvärt rent och snyggt överallt. Enkelt och smidigt att åka buss. Det finns cyklar att hyra.

Stadens gröna lunga är den gamla flodbädden, som numera är ett jättelångt promenadstråk, och som vi tänker ägna några timmar åt nån dag.

Även den stora marknaden ska besökas, en del modernare byggnader och platser står också på agendan.

 Och sen är det ju playan förstås! Nu är det väl snart dags för en Ledinare ; en dag på stranden...

Ikväll är det fullmåne både här och hemma i Sverige. Vi har ätit falukorv till middag - det funkar här med, men heter nåt annat. Smakade bra efter alla timmarna på Valencias gator!

Nej, det blev inte Eurovision i Valencia, vi kommer nog inte dit förrän i morgon. Vi har gjort ytterligare några stopp längs Costa Azahar - Apelsinblommans Kust - på vår väg söderut. Det blir många intryck och man har lite svårt att komma ihåg dem allla. I mångt och mycket är hamnarna dessutom rätt lika. En vågbrytare mot havet och med öppning mot syd - antagligen blåser det oftast från norr här, men det har inte vi märkt, vi brukar ha lite medsvall in i hamnen. Vi lägger till vid bensinbryggan och uppsöker hamnkontoret för registrering. Det är mycket som ska fixas; ifyllning anmälningblankett A4 med namn och adress på skeppare och besättning, båt-data (längd, bredd, djup, nationalitet, modell, segelnummer, hemmahamn osv), uppgifterna skrivs sen in i en dator, registreringsbevis, pass och försäkringsbrev skall uppvisas och kopieras, depositionsavgift för toanyckel (oftast 20€) ska överlämnas, en liten lapp med kod till WiFi skrivs ut eller klipps från ett ark. Därefter skriver de ut en faktura och så kan man betala. Och därefter skrivs kvitton ut och man får sin plats vid en brygga - där en eller två marineros hjälper till med tilläggningen.

Damen som tog registrerade oss idag - vi är i Pobla Marina vid Farnals- beklagade att det var så mycket pappersexercis i Spanien. Hon hade hört att det är mycket enklare i Sverige. Hon kunde knappt någon engelska så samtalet blev lite knackigt, men hon blev jätteglad när hon såg Lasses förnamn, för hon läser just nu Camilla Läckberg och där är det en som heter Lars! Tydligen är även Åsa Larsson en favorit i hennes bokhylla. 

Vi ser inte många segelbåtar på havet. Visst förstår vi att säsongen inte börjat, men det ligger många båtar i hamnarna och nog hade man väl trott att en söndag som idag skulle locka ut fler än en båt på havet med den fina vinden! Här nere är det inte heller så många fiskare ute, som det var längs Costa Dorada. Tur vi blev följda ut ur hamn av helikopter häromdagen så att vi hade nåt att titta på! 

Och sen var det det där med ESC. Vi lyckades inte få in någon spansk TV-sändning av den europeiska musikfesten. Försökte med SVT Play, men tröttnade på att alla stopp i överföringen. Så det blev radio -pålitliga P4 i paddan - ända fram till röstningen, då Play funkade igen. 

Tänk vad fantastiskt det ändå är! Här sitter vi i en segelbåt strax norr om Valencia och ser en intervju med vinnaren på Rapport. Och får även veta att det är kallt i Sverige, men värmebölja i Spanien!  Kan intyga att det är korrekt. Vi har 24,6 grader i båten. Takluckorna är öppna. Klockan är 23.13.

Tack för alla kommentarer, som vi får! Det är mycket uppskattat och krymper avståndet!

Ametlla är katalanska och betyder mandel. Varför den lilla fina staden heter så vet vi inte, men det var en upplevelse att besöka den och promenera runt och läsa på tavlor om hur livet var förr när hamnen var öppen mot havet, som både gav och tog liv. Vi var nog de enda besökarna i gästhamnen, det märks att säsongen inte kommit igång än. I de flesta hamnar pågår underhålls- och förberedelsearbete inför den kommande semestern. Det är bra för oss, det finns alltid plats och priserna för övernattning är överkomliga. 

Vi har haft några riktigt fina seglingsdagar med lagoma vindar, som gett god fart. Det känns att vi hittat en bra rutin, vi kommer iväg på förmiddagen innan den värsta sjöbrisen sätter in, vi får elvakaffe med smörgås efter nån timme och några timmar senare en lättare lunch. Hinner också med att utföra en del underhåll, häromdagen fick kapellet förstärkta sömmar - trådarna tar stryk i solen.

Ibland har vi tillgång till WiFi, ibland får vi in spanska kanaler på vår TV. I tisdags såg vi faktiskt på uttagningen till Eurovision, så vi vet att Sverige kom med. Fast ikväll funkar det inte, nu får vi bara in Robinson på spanska, och det känns lite tjatigt, så vi skippar det.

Natten till idag låg vi på svaj - för första gången i Medelhavet! Det är inte alls som i Sverige, dvs lätt att hitta en skyddad plats bakom en udde. Här vill man inte gärna ankra om det ska blåsa, för det kan gå snabbt och det finns ingenstans att ta vägen om havet ligger på. Men natten till idag skulle det blåsa 1-2 m/s N, så då beslöt vi lägga oss i en vik vid Puerto de los Alfaques och spara en hamnavgift. Klockan var nästa 22 och månen gav ledljus där vi kryssade mellan fiskeflaggorna. Vi gick så långt upp mot norr vi kunde och släppte ankaret på 4 m djup - ca 100 m från land (!); det gick inte att komma närmre. Myggorna från floddeltat anföll och vi kröp snabbt ner i båten och stängde alla luckor. I morse när vi vaknade låg vattnet blankt och ca 30m från båten stod en fiskare på botten med vattnet upp till armhålorna och fiskade med sitt kastspö! Fiskegrejorna hade han i en liten låda bredvid sig, flytande på vattnet. 

Ikväll har vi lagt till i en hamn som heter Las Fuentes (Alcossebre). Här finns det nästan bara turistlägenheter, som till 90% står tomma - än så länge...

Vi räknar med att nå Valencia om två dagar. Får se om vi kan se finalen i ESC då...

Visst är choklad det första man tänker på när man hör talas om Tarragona? Glöm det! Efter drygt ett dygn här kan vi berätta att Tarragona är så mycket mer.

Vi kom hit igår efter att ca 18 distans jättefin segling i halvvind från Segur de Calafell. Vi var flera segelbåtar, som kom in samtidigt, men de andra hade redan platser så de gick direkt till sina pontoner.  Vi lade till vid bensinbryggan och uppsökte hamnkontoret, där den otroligt effektiva och informativa receptionisten registrerade oss, gav oss bryggplats, 10% SXK-rabatt, internetkod, dusch-toa-nyckel samt stadskarta och turistinformation - samtidigt som hon också svarade i telefon och på VHF. Att hon skulle sluta och stänga om en kvart bidrog nog till tempot, som annars inte brukar vara så upptrappat. 

Efter att ha lagt till vid anvisad plats tog vi en fika i båten och gav oss sedan ut och upp på gatorna i Tarragona, som visade sig innehålla allt utom den berömda chokladen. Det är stora höjdskillnader, man får antingen gå i trappor eller åka rulltrappa för att nå Gamla Stan. Längst ut på Rambla Nova ( den stora gatan som löper i nordostlig riktning ) står denna staty och bakom densamma har man en vidunderlig utsikt över Medelhavet. Stadens över 2000 år gamla historia gör sig påmind hela tiden, det är gott om utgrävningar och sevärdheter för den historiskt intresserade turisten. Samt naturligtvis kyrkor och katedraler.

Jag fascineras av husfasader i de trånga gränderna i de gamla slitna kvarteren. På de pyttesmå balkongerna trängs blomkrukor med prunkande växter. Visst ser det livsfarligt ut med elledningar som sitter lite hipp som happ utanpå väggen! 

Det finns också fullt med små fullständigt underbara statyer av människor i olika situationer; på arbetet, i hemmet, på lekplatsen osv. 

Och tänk - överallt står apelsinträden med sina dignande mogna frukter! Det är så häftigt att de står längs gatorna, precis som vilken vanlig oxel som helst! Åh, vad jag skulle vilja plocka en apelsin, men tyvärr sitter grenarna alldeles för högt upp.

När vi kom hit igår var det söndag och många butiker var stängda. Men restauranger och cafeer var naturligtvis öppna och det var fullt med folk ute i det varma vädret. Kändes konstigt att tänka på att sjösättning var i full gång hemma i Sverige!

I hamnen ligger ytterligare två båtar med svensk flagg och idag pratade vi med besättningarna, som är från Göteborg. De har flera års erfarenhet av segling i Medelhavet och har legat här i Tarragona över vintern. De ska också snart ska segla till Balearerna. 

Vattnet i hamnbassängen är förvansvärt klart och vi ser mycket fisk. Igår såg vi en jättestor sak när vi svängde in i hamnen. 

Men - någon choklad har vi inte sett till...

Det var ganska skönt att uppleva en lite lugnare storstad, när helgstimmet försvann. Vi stannade i Barcelona ända till tisdag morgon den 29/4, men då var det dags att kasta loss. Man känner sig ganska liten när man passerar de stora tankfartygen, som ligger för ankar utanför hamnen och man får också se upp och hålla undan för de frakt- och passagerarfartyg som passerar i korridoren som löper ut och in i den stora hamnen. Trafiken i luften är också livlig, det landar och lyfter ett flygplan i minuten från Barcelona International Airport, som ligger alldeles vid kusten. Vi seglade vidare söder/västerut med fin fart och lade slutligen till i en hamn som heter Ginesta, där vi skulle få tillgång till tvättmaskin.

Miitt emot oss på bryggan låg en Hallberg Rassy 37 vid namn Castor och vi blev nästan genast bekanta med Chantal och David, som har seglat i många år till Balearerna. De bjöd över oss till sin båt och gav oss många värdefulla tips om fina ankarvikar på Mallorca och Menorca. Vi fick en trevlig kväll tillsammans och det var befriande att få prata obehindrat - David är engelsman från London, och Chantal är fransyska - vi är ännu inte så hemmastadda i spanskan. 

Ginesta är en fin och skyddad hamn med snygga och fräscha toaletter. Och justa prisvärda restauranger. Men det är ganska långt till affärer - en stor kontrast till Barcelona - så vi fick en ordentlig promenad när vi skulle köpa tvättmedel (vilket vi naturligtvis borde ha fixat tidigare, men "det man inte har i huvet får man ha i benen"). Valborgsmässoafton ägnades åt tvätt och torkning av densamma. Vi såg inte till någon eld, bilden här bredvid visar bergen ovanför hamnen vid 19-tiden, ungefär då ni i Sverige sjöng "sköna maj välkommen och huttrade i korvkön i väntan på fyrverkerier. 

På morgonen på 1:a maj sade vi på återseende till David och Chantal och seglade vidare i underbar sol och värme. Under färden såg jag på Facebook att ni vaknade till snö och minusgrader i Stockholm! Det är svårt att ta in när solen glittrar i det blå havet och termometern står på 22,5.

Vi hade bestämt oss för en ganska ny och säker hamn som heter Segur de Calafell och som vi trodde skulle kunna vara lite dyrare. Men eftersom väderprognoserna varnat för starka vindar de närmaste dagarna valde vi att gå hit ändå. Vi blev glatt överraskade - priset var det förmånligaste hittills - deras högsäsong börjar först i mitten på juni (det  är olika från hamn till hamn här nere). Det har blåst bra, prognosen stämde, så det kändes helt rätt att gå hit.

Jättelång playa, där vi igår gick barfota i sanden och lät havets vågor skölja över tårna. Fullt med folk, det är nån folkfest i fyra dagar med partytält, hoppborgar, veteranbilstävlingar. Rockabillyparty i ett parkeringshus precis vid hamnområdet, bikers och femtiotalsbrudar trängs med alla vanliga.

Men det är inte många svenskar. Vi har bara träffat oss.