Atlanten 2006 - december 2006
fredag 29 december 2006 - Skrivet av SSB från Ellinor
Time Out. Och mina händer blöder del 2
"Titta mina händer blöder" säger Cathrine! "Håll inte så hårt i ratten då" säger jag (glatt) "Men jag behöver hålla hårt det behöver inte du" ?! Inför sådana argument är det bara att lägga sig och ge Cathrine den balsam på själen som inte jag fick.

Vi har guppat några dagar (265 distans på två dagar eller 5,5 knop i snitt) och ville ha mer vind.

Och det fick vi med besked en kallfront dök upp i förrgår med vind regn och åska. Som att segla under skeppen i "Independence Day" med öppningar i dess mitt som bestod av skyfall. Vi fick vår vind och surfade upp till 11 knop när vågorna och byarna var rätt. Fascinerande.

När andra dygnet med samma väder och nattskiften skulle igång kände vi att vi inte orkade längre. Kontinuerlig styrning och de enorma rörelser och kast man alltid måste parera gör att kroppen börjar säga ifrån.

Vi behöver en Time Out.

Alltså beslöt vi att i går natt "dreja bi" (liten fock skotas i lovart, liten stor som vanilgt i lä och rodret i lovart). Sedan finjusterar man skotningen så båten ligger tvärs mot sjön.
Och Heureka, vi kliver ner i båten och där är det nu helt lugnt. Lugna rörelser och tyst och båten ligger ibland helt stilla. Helt ofattbart. När vi tittar upp ur sittbrunnsluckan är det fullt oväder med 14 till 17 meter per sekund kontinuerligt och mer i byarna. Sjöarna är som berg, oändligt mycket större än båten.

Usch, där vill vi inte vara. Ner till lugnet inne i båten. Där duschar vi varmt, kryper in i våra morgonrockar och lagar en god middag. Efter middagen ligger vi och läser en stund för att sedan få en full natts sömn i lugn och ro

Bara två gånger behövde vi gå upp och justera skotningen något pga av vindvridningar.

Nu skall vi äta frukost, sätta (nornala) segel och fortsätta vår färd i 8 m/s och sol

Ha de
A
måndag 25 december 2006 - Skrivet av SSB från Ellinor
Mina händer blöder!
Sa jag till Cathrine.

Även om vi har halvautomatstyrning måste vi ständigt passa och korrigera kursen när vinden ökar eller minskar i styrka eller om någon besvärlig våg kommer. Händerna börjar bli slitna och ömma och Anders har börjat få sår.

"Titta på mina händer. Ser du att jag blöder?" Sa jag till Cathrine för att få lite stöd och lindring i själen. Men hon bara svarade: "Håll inte så hårt i ratten då!".

Så står det till med empatin i vår relation. I natt skall jag hämnas genom att somna om (flera gånger) när hon kommer ner och vill bli avlöst.

Nu har vi handstyrt i 6 dagar och har sju dagar kvar. I morgon är alltså över halva handstyrningstiden gjord.
I morgon har vi således mindre än en vecka kvar på totalresan och i morgon (ungefär 04:00 Svensk tid. Tänk på oss då) kommer vi till målet: "1000 mil kvar". (När vi har 999 mil kvar kommer den återstående sträckan att syas på alla instrument som bara har 3 siffror för denna uppgift)

I morgon blir alltså en stor dag. För oss

A
söndag 24 december 2006 - Skrivet av SSB från Ellinor
God Jul
Vi ligger lågt i år med julklappar. Dock önskade vi en ny autoplilot, hängde upp en strumpa men fick ingen

A
Kommentera inlägget
lördag 23 december 2006 - Skrivet av SSB från Ellinor
Stureplanskänsla
Nu har vi sett 2 flygplan och en båt på tre dagar. Känns lite kompakt med alla människor runt omkring. Undrar föresten vad dom gör i flyplanen däruppe. Berusade charterturister eller affärsmän med sin PM eller kanske nya medlemmar i 10000 meters klubben? Det finns mycket att fundera på i nattmörkret och fantasin är en välkommen följeslagare för att få tiden att gå i våra långa skift som kräver ständig närvaro och uppmärksamhet. Vem har förresten annars tid att ostört fundera över livet timmar i streck? Vi får se om det leder till vansinne eller tvärt om. Future will tell.

Annars har Ellinor blivit en dödsfälla. När vi sätter spinnackerbom eller lyfter på linor hittar vi alltid några flygfiskar. Vi har aldrig fått någon rakt i ansiktet men det kommer väl någon natt. Tillsammans med de svarta tysta fåglarna som plödsligt dyker pp som skuggor i natten.

I natt hade vi regn och vind från alla väderstreck och idag sol med jämn passadvind

Så har vi det

God Jul
A
Kommentera inlägget
torsdag 21 december 2006 - Skrivet av SSB från Ellinor
Blytackor, Gummisnoddar, Gin och Christians krok
Livets nödtorft i ett nötskal:

Man fäster 4 kilo bly på rattens lovartssida och en lina med gummisnodd på rattens ovansida. Linan gör man fast i lä och vips har man en halvautomatisk styrning på allt utom undanvind. På undanvind tar man två linor med gummisnoddar som man fäster på rattens ovansida. Linorna gör man fast i lä och i lovart. Och vips har man en halvautomatisk styrning på undanvinden. (Spar denna beskrivning för kommande behov). Och livet blir helt plötsligt lätt igen

Och halvautomaten ger oss tid att fiska.

Eftersom vår fiskelycka har vänt drar vi upp en guldmakril när vi vill ha färsk fisk. När vi drar upp guldmaktillen, tack Micke (det är Micke som fixat grejorna som vänt fiskelyckan) och han (gildmakrillen) ligger och spratlar på däck häller vi i honom (guldmakrillen)lite gin, då lugnar han ner sig så vi kan ha ihjäl honom o lugn och ro. Helst på däck utanför sittbrunnen för det är en blodig historia (Bäst är om man inte har några kläder på sig under slakten). Men för att få ombord fångsten behöven man Christians krok (som han gjort i hemslöjden) Tack Cristian den är perfekt för vår båt och för (mot) guldmakril.

Halvautomaten ger oss också lite frihet så vi kan läsa och pyssla lite med annat. Det är skönt nu när vi länsar undan i passadvinden i solen gassande sken

Idag såg vi en båt och i natt ett flygplan. Det första mänskliga tecknet på fem dagar.

Glädjeämnena skiftar med miljön
A
onsdag 20 december 2006 - Skrivet av SSB från Ellinor
Dagens glädjeämne
Är att vi räknar med att komma in i passadvindarna någon gång under dagen och kan då styra direkt mot målet. Vi har också kommit under 2000 mil siffran (distans till målet). Till och med på världskartan kan man se att vi seglat en bra bit. Vi har just nu gjort 980 mil och har alltså bara 1813 kvar.

Anledningen till att dessa siffror blivit så viktiga är att autopiloten bestämde sig för att lägga av mitt på dagen igår. Med sin inbyggda alarmsignal deklarerade den att nu får det vara nog, "jag gillar inte er, jag gillar inte båten och jag gillar inte Atlanten" och så låste den fast sig. Dagens andra glädjeämne var alltså att vi inte fick den okontrollerde gipp vi fruktat och att vi i lugn och ro kunde koppla ifrån den.

Och den gamla autopiloten får vi bara inte fart på!

Så nu har vi 1813 mil handstyrning kvar. Och nu vet ni vad vi gör var ni än befinner er oavsett tid på dygnet fram till 1:a januari. Julafton har vi också bestämt hur vi skall tillbringa.

Vi kan också rapportera att första dygnets handstyrning gick bra. Dock blir vi låsta på ett annat sätt och kan inte läsa och göra andra saker (till er som inte är seglare kan vi berätta att det finns hur mycket som helst att göra på en båt mitt ute i Atlanten). Vakterna blir också mycket mer tröttsamma.

Men båten flyter, seglar som en gud och dansar fortfarande som en ballerina i sjöarna

Ha de
A
Kommentera inlägget
tisdag 19 december 2006 - Skrivet av SSB från Ellinor
I går blev det inte mycket segling
Vår nya autopilot ger nu ifrån sig sådana läten att vi inte vågar lita på den längre. Vad som också förvärrar situationen är att den inte går att sätta i "Stand By" mode (vilket man normalt gör när man vill koppla bort den). I stället för att stängas av svänger den fullt babord och stannar där! Inte så bra.

Vi beslutar oss alltså för att koppla in vår reservpilot, som inte heller visar sig fungera. Så hela gårdagen gick åt till reparationer. Som tur var beslöt sig vädergudarna för att stänga av vind och vågor så förhållandena blev perfekta att ta itu med problemen. Vi lyckades inte få igång reservpiloten men däremot kunde vi förbättra den tillfälliga reparationen av den andra så att den inte låter lika illa längre. Vi får tillämpa Kung Sunes (av Mosebacke) valspråk "GSG" (Går det Så Går det).

Men, skämt åsido, hur ser beslutsituationen ut? Vända (= motvind två veckor), sticka till Cap Verde (= byråkrati och med all sannolikhet inga reservdelar) eller fortsätta (= medvind två veckor). Beslutet blir inte så svårt men det är intressant att inse att man befinner sig två veckor från närmaste land (om man är oförskämd och räknar bort Cap Verde).

Och konsekvensanalysen då?
1 Allt kan gå bra. Konsekvens :)
2 Autopiloten går sönder. Konsekvens handstyrning. Tröttsamt och långsamt men fungerar i alla fall
3 Autopiloten går sönder och rodret fastnar i full babordsgir. Konsekvens som ovan med tillägget att båten kan gå in i en okontrollerad gipp. Vi får alltså anpassa segelsättning och kurs så att denna (eventuella)situation inte får några negativa konsekvenser. Vi behöver bara få tid att mekaniskt frikoppla autopiloten (vilket vi givetvis förberett så gott det går).

Så visst är det lite körigt men det kunde varit värre.

Så från livets prövostunder till livets glädjeämnen: Så har vi då fått vår första guldmakril, två middagar. Och den smakade utmärkt.

Annars är klockan just nu fyra på morgonen, havet lugnt och vi glider fram med 6 knop i natten. Nyss när jag låg uppe i sittbrunnen och tittade på den mörka himlen gled en svart skugga förbi alldeles ovanför båten. Kunde inte låta bli att få associationer till mörkrets onda makter som kom på besök. Men det var bara en stor sjöfågel visade det sig. En sjöfågel som alltså lever här mitt ute i Atlanten, för den gjorde inga försök att komma ombord (vilket andra fåglar gör som förvirrat sig för långt från land).. Så helt ensamma är vi inte, även om det var ett par dygn sedan vi såg någon båt

Vi återkommer med vidare utveckling av händelserna

A
måndag 18 december 2006 - Skrivet av SSB från Ellinor
Efter åratal av investeringar
I fiskespön, revar, drag och efter att ha lyssnat på och försökt eftertleva 1000tals råd. Och efter att envetet och tålmodigt fortsatt att fiska (havet kan väl inte vara helt utdött på fisk)år ut och år in har vi äntligen fått upp vår första guldmakril. Två middagar skall den säkert räcka till. Vi återkommer med rapport.

Annars lunkar vi på. Det stora problemet är hur man undviker stiltjebälten innan passadvidarna men hittils har det gått bra och vi har haft bra vind så gott som hela tiden.

Vi har just nu gjort 670 distans och har 2077 kvar knappt 1/3 del alltså

Allt pekar på att vi är i Västindien nyårsdagen

A&C

PS Autopiloten håller och vindinstrumentet visar fortfarande fel
Kommentera inlägget
lördag 16 december 2006 - Skrivet av SSB från Ellinor
Så, nu leker livet
Första dagarnas osmidighet har nu gett vika. Vågorna har gått ner från 6 m till 1-3. Autopiloten provisoriskt lagad och verkar hålla. Sista dygnet har vi snittat 7 knop. Och nätterna är torra och klara, och börjar till och med bli varma!

Atlanten visar sig från sin bästa sida. Vad kan man mer begära.

Felet med instrumentet (som skall visa vindens vinkel mot båten) är förmodligen ett sinus/cosinusproblem har vi fått reda på från land, så dagen kommer att ägnas åt trigonometriska problem. (Fast klarar vi inte matematiken får vi fortsätta att leta efter de sladdar som förmodligen sitter fel)

Förutom matematiken planerar vi att fånga en guldmakril idag. Vi får se om planeringen håller.

A
torsdag 14 december 2006 - Skrivet av SSB från Ellinor
Första dygnet passerat
Söker oss söderut till passadvindarna någonstans söder om 18 grader nord. Beräknad kurs 235 grader ger oss en bra bana mellan lågtryck och stiltjebälten.

Första dygnets 148 distans (6,2 knop) är godkänt. Ringrostiga som vi är går inte gipparna lika smidigt som förut men vi kommer successivt in i rutinerna

Vad värre är, är att vår nya autopilot har lossat ur sina infästningar och samme man som installerade denna passade också på att korskoppla vindinstrumenten. På instrumenten kommer vinden in från babord men i verkligheten tvärt om. Och tvärt om! (Om instrumenten visar fel kan vi inte automatstyra med hjälp av vindriktningen)

Men vi har ytterligare en autopilot i reserv så vi kör på.

Så nu skall jag ner och läsa på hur man kopplar om vindinstrtument

A
Kommentera inlägget
måndag 11 december 2006 - Skrivet av Anders o Cathrine
Vi fryser
Sjökortet över Atlanten ligger framme

Las Palmas har nu blivit både blåsigt och kallt. Vintern har kommit ända hit så här kan man inte ligga kvar. Det är faktiskt nästan så man behöver långbyxor.

Alltså sticker vi till Karibien. Fast idag har det blåst över 20 m/s i byarna så vi hoppas vinden lägger sig något till i morgon som är planerad avresedag

Annars har vi nu varit här i ett fullt år nu med avbrott för några jobbresor till Sverige. Ett fantastiskt år med nya vänner och händelser. Verkligen kul att som omväxling ligga så länge och komma människor och natur nära. Seglarliver består ju av så många uppbrott och olika intryck.

Atlantöverfarten är beräknad till c:a 3 veckor och den 1 januari väntar Martin och Stefan på oss på Martinique. Tobias har sin karriär att tänka på så han stannar hemma. Fast på hans mail kan man förstå att han gärna vill segla med oss över. Synd att det inte gick tycker vi. Nu blir det bara Cathrine och jag.

Ni som vill se på karta var vi är kan gå in på http://www.winlink.org/positions/PosReports.aspx och leta efter sm0ywc det är vi det (vårt namn på kortvågsradion). När ni hittat oss kan ni dubbelklicka på oss och då får nu kurs och fart också. Inte illa va. Det är radioamatörer runt om i världen som gör detta helt på ideell basis. De är ett ovärderligt stöd för oss seglare genom att förse oss med väderprognoser och mycket annat som man har stor nytta av.

Man kan också maila till oss ute på havet. Adress: sm0ywc@winlink.org. Också via kortvågsradion så om ni nu mailar så tänk på att det inte får vara för långt och helst inga bilagor heller (även om det går). Och absolut inga foton.

Kommentera inlägget
måndag 11 december 2006 - Skrivet av Anders o Cathrine
Livet skulle kunna leka
Det syns aldrig på bild hur mycket det blåser

Men inte när det blåser 20 m/s inne i hamnen och Navtexen varnar både för gail och extrem hög sjö. Så vi avvaktar något.

Första dygnet upptäcker man alltid massa saker man inte sjöstuvat och innan sjöbenen kommit är man inte så smidig.

I morgon skall det även regna (till skillnad mot idag då det bara kommer blytunga skurar). Fast det ju bra för då lägger sig sjön.

Det är märkligt hur skurarna väljer att komma just när vi har som mest uppe på däck, mitt i packningsbestyren.

Det här är nog det värsta vädret vi haft på hela året.

Kommentera inlägget