Vi seglade in i hamnen glada och nöjda och tog in seglen och förberedde angöringen av kajen. Man vinkade in oss mot den södra kajen där vi fick ca 10m/s medvind från kl 10 och en hel del vågor när vi skulle backa in. Svår situation och ju något som ingen av oss hade vana av eller hade övat.
Chris tog mod till sig och backade in på andra försöket men vinden tog tag i Frejas för och vi svängde in med vår för i fören på den större 50fotare som vi skulle ligga bredvid. Viss kalabalik uppstod, nedre mantåget gick av och en mindre skada uppstod på relingen i fören men vi fick fast mooringlinan i fören och akterlinorna i land. Båtarna gungade farligt mot varandra så nu blev det fullt race på att lägga ut och justera fendrar. Vi låg hyffsat och kunde t o m få landkontakt med landgången men det var spännande att ta några snabba steg på en vilt gungande bräda. Den förberedda lunchen dukades fram i salongen ca kl. 15 och vi åt så snabbt vi kunde medan Freja ryckte vilt i förtöjningarna. Därefter släppte vi lite på aktertamparna och det blev aningen bättre med rycken men sämre läge mot båten bredvid eftersom vi kom närmare med aktern. Samtidigt tappade vi möjligheten att gå i land. Nu ökade vinden och vågorna och risken att slå i kajen steg dramatiskt inte minst för grannbåten som låg närmare kajen. Vi började köra motorerna framåt på båda båtarna för att hålla emot och kajen bakom grannbåten kläddes efter hand med fendrar. Vid något tillfälle uppstod ändå kontakt mellan båt och kaj.
Så kom nästa 2 båtar som skulle lägga till bredvid oss. De cirklade och cirklade och till slut kom en med tysk besättning in mot oss och kajen i full fart bakåt. Men den kom för långt ifrån oss och när vinden tog tag i dess för svängde den med vinden men missade oss och gled i stället in med långsidan i kajen där massor med folk försökte ta emot.
Så kunde den inte ligga kvar och strax svärmade det av Navigarefolk på och bredvid båten och efter ett bra tag med Navigarefolk som besättning lyckades man pressa ut aktern och lämna kajen dock inte utan en rejäl smäll med fören mot kajen först. Läget var nu mycket svårt på vår kaj och Navigare beslutade att börja flytta båtarna och inte ta in några fler. Jan och Chris hade under tiden fått tag på ytterligare 2 mooringlinor och lyckats dra ut Freja på säkert avstånd från kajen och fick order att t.v. ligga kvar eftersom vi ansågs ha den säkraste förtöjningen.
Då kommer folk springande på kajen från lovart och ropar att en STOR färja från bolaget Salamis slitit sig från sina förtöjningar och vridit sig ner mot vår kaj. Nu började det bli farligt att ligga kvar eftersom färjan inte var säkrad. En kvinna kom fram och uppmanade oss att lämna båten. Efter en kort stund hejdade vi oss dock i förberedelserna - vem var hon? Såg henne agera igen senare under eftermiddagen och då lyste paniken i hennes ögon. Troligen kom hon från en annan båt.
Vår grannbåt kommer i väg under stor dramatik från kajen och det innebar i och för sig att vårt läge förbättras men vi fick också besked att även vi skall flytta till en plats som betyder att vi skall runda färjans akter på vägen. Strax därefter meddelas att riskerna med den manövern bedöms för stora p.g.a. vattenvirvlarna som skapas när färjan låg på full back för att inte driva ned mot oss fritidsbåtar. Vi ligger kvar.
Men färjan kryper närmare och den höga kommandobrygga börjar torna upp sig ovanför de stora motor- och segel-fartyg som ligger emellan oss och färjan. En mast börjar luta dvs. en segelbåt är nu på väg att köras över av färjan som inte kan hålla sin position. Vi får order att evakuera Freja. Dramatiskt men på något sätt overkligt, som om det vore en katastroffilm på bio.
Lisa och Kerstin river ihop pass, pengar, kameror etc. i varsin ryggsäck under tiden som Jan och Chris släpper lite på mooringlinorna för att landgången skall nå kajen. Under hela tiden har vind och vågor ökat stadigt och nu blåser det kuling nästan rakt in i hamnen och på oss. Färjan kommer närmare och det är stor uppståndelse på kajen. Flickorna kommer i land och vi får ett besked att någon från Navigare skall komma och köra undan Freja. Ok med oss. Men ingen kommer. Färjan kommer närmare och vi får höra att den påkörda segelbåten, en större katamaran, sjunker. Avståndet till färjan är nu ca 75m och den tonar hotande upp sig över den närmaste motorjakten.
Chris tar nu beslut - vi lämnar kajen! Vi upplever nu att det är mycket bråttom. Jan som står i aktern tar hand om akterlinorna och motorn. Chris som är på däck tar sig framåt på det vilt gungande och ryckande däcket och måste nu ta loss 3 grova mooringlinor och ytterligare en lina som ligger som spring mot fören.
Första mooringen lossas snabbt. Näst i tur är den långa springen som aldrig vill ta slut men till slut försvinner den över relingen. Chris märker nu att akterlinorna är loss och kastar sig över de två återstående mooringlinorna i fören och får loss dem men Freja går inte framåt. Han ropar på högsta volym KÖR, KÖR!
Jan ropar samtidigt "jag har ingen motor" och inser att med motorn på full fart framåt utan effekt så måste en lina ha gått in i propellern (se foto). Chris hör inte Jan men det är ändå för sent. Freja glider in med ett mindre brak med långsidan i kajen. Massor med folk har skyndat till och nu upprepas räddningsmanövern som för den tyska båten men med den skillnaden att vi kan inte komma iväg pga. linan i propellern.
Men till all lycka ser vi nu hur färjans nyss så hotande för svänger bort ifrån oss. Faran över.
Återstår att säkra Frejas läge mot kajen vilket Navigares personal och andra hjälper till med samtidigt som vi plockar ihop vår personliga saker, sängkläder, diskar och lämnar rapport till Navigare avseende fel vi upptäckte tidigare under seglatsen. Den listan var kort men innehöll en allvarlig punkt, hjärtstockens rörelser fram och åter i övre fästet dvs precis under locket till reservstyrningen. Navigares attityd var något frustrerande " detta känner vi till sedan tidigare mm". Varför har man då inte åtgärdat det så att det inte återkommer och skrämmer seglarna med sina kraftiga "klonk"? Jag kan inte avgöra hur farligt felet är men det verkar klart skrämmande på alla oss ombord. Jag står dock på mig och krävde att problemet skulle åtgärdas på ett permanent sätt och berättade hur La Futura / Pelle H. löste problemet på Menorca. Min servicekille Dimitris lyssnade och eftersom det är en bra kille så hoppas jag på en positiv lösning.
Dagen avslutades med att vi tog in på Sarons hotell 5 km söder om Lavrion eftersom det skulle vara omöjligt att få någon sömn på Freja så länge vädret bestod. När vi passerade hamnen på väg till flyget nästa morgon hade vädret lugnat ned sig och vi såg att Freja låg stilla vid kajen.
Nu väntar vi med viss spänning på den slutliga skaderapporten, bl a slets bb aktre halkip av och sb reling bokades av mooringlinan som man inte kunde dra in på rätt sätt när vi förtöjdes i början.

Att vi i besättningen återupplevde händelserna på olika sätt i sömnen de följande nätterna och har funderat mycket på hur vi kunde ha agerat annorlunda är nog inte så konstigt.

Lärdomar:
Situationen var mycket speciell med en maximalt olycklig och ovanlig riktning i Lavrions hamn för vind och vågor. Vi skulle aldrig ha lagt till där blev anvisade. Situationen för de förtöjda båtarna var redan besvärlig när vi kom in för förtöjning och väderrapporterna förespådde att det skulle bli värre. Jag hoppas Navigares chefer tar lärdom av detta, för egen del kommer jag aldrig att försöka förtöja på detta sätt igen under motsvarande förhållanden. Jag kommer gå till en säker plats och lämna över båten där till bolagets personal som sedan får ta ansvar för vidare hantering.