Till Medelhavet Etapp 1
onsdag 29 juli 2015 - Skrivet av Cathrine Cedergren
Groningen - Dokkum(NL) 35 Nm
En av alla husbåtar som holländarna bor på i Groningen

Nu var det inte konvoj längre men det kändes som det då vi startade från Groningen när vi låg och väntade på första broöppningen kl 9.00 i centrala Groningen. Morgonen var kall och klar. Det kändes som höst, en septemberdag. Nu förstod jag varför jag hittade ett stort lönnlöv i sittbrunnen igår.

Det var fantastiskt fint genom Groningens centrum med husbåtar och den fina stadsmiljön från hansatiden.Efter att vi passerat staden glesades det ut mellan båtarna men vi var tolv båtar som höll ihop i slussarna och broöppningarna.

Snart märkte vi att till varje sluss var det kappkörning om vem som kom in först och fick bäst plats. Det blåste en hård västlig vind 12-18 m/s och det var svårt att styra båten i den trånga kanalen i väntan på broöppning och slussning i blåsten. Vi hängde på och drog ifrån, tog plats i nästa sluss men det här var inget för oss svenskar på semester så vi drog ner på farten och lämnade trängseln till förmån för egen broöppning och slussning.

Regnet började ösa ner, det blixtrade och åskan dånade och om det kunde gå vågor i en kanal så skulle det gjort det idag. Vindbyarna nådde mer en kuling och våra vänner på S/Y Equarter gav upp och tog land medan vi fortsatte till Dokkum.

Väl i hamn tyckte vi inte det var någon idé att ta av de dyngsura sjöställen utan vi gav oss av på en promenad i den mysiga byn. Snart hittade vi ett trevligt ställe och båtmeken frågade om det var okey att komma in med dyngsura sjöställ. Servitrisen log och sa att för hennes del var det okey så vi gick in. Det var värmande och mättande med god mat och lite mindre gott vin. Nu saknade vi våra nya seglarvänner.

Vid kajplatsen i Dokkum fick vi också höra av våra båtgrannar att det stått i tidningen om de båtar som gått in i slussen via "torra land" med tidvattnet. Slussen som annars inte används längre hade öppnats för båtkonvoj pga av den trasiga bron i Delfzijl. Nu förstod vi varför människor sent på kvällen kom ut ur sina hus och vinkade och fotograferade oss när vi passerade i kanalen. Häftigt!

Länk till fotoalbum: Dokkum
Kommentera inlägget