Det var inte länge sedan masten sattes upp på Najan och nu skulle den ner igen.
Det hade regnat två dagar så seglen var våta men som tur lyste solen genast på morgonen så litet hann de torka före inpackningen. Masten kom fint och enkelt ner då proffsen på varvet jobbade. Någon timme och masten + bommen var packad och klar för senare transport till Port Saint Louis vid Medelhavet Att få resten av riggdelarna packade i båten tog sedan betydligt längre.
Boris behövde ett effektvaccin, och att hitta en veterinär som fanns nära hamnen var önsketänkande. det blev en lång promenat för Millis och Boris. I södra Europa finns många virusar, bakterier, löss och loppor som gillar hundar och Boris har fått förebyggande medicinering mot dessa. Vi får hoppas det fungerar.

Tänk att utlovade regnväder konstant måste hålla sträck! Det öste nästan hela dagen, Boris och Millis satt mest inne i salongen så att bara kaptenen blev våt och kall. Sträckan till Travemunde var ej så lång, ca. 30 Nm. Livlig fraktbåtstrafik löpte från Östersjön mot Kielkanalen.
Travemunde såg välkomnande ut trots regnet. Här skulle vi masta av och fortsätta andra delen av vår resa, dvs. genom de Europeiska kanalerna till Medelhavet.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att dessa tre veckor på Östersjön varit fina - men KALLA. Visst var vi beredda på att det skulle vara kallt, men att hela vägen? Här har åtminstone somliga ännu dubbla långkalsonger då det ska sittas ute i sittbrunnen och alla lager som värmer överkroppen orkar jag inte mera räkna... Nästan 2 veckor tog det att förstå att vi nu verkligen var på vår RESA!!
Vindarna har varit som de brukar - oftast från fel riktning eller så saknades de helt. Lite mera hade vi hoppats på att få segla under den första etappen.

Härligt att kunna segla i frisk västlig vind och SOL förbi de ståtliga kalkklipporna vid Möns Klint, 130 m höga som bäst. Även från båten är vyerna magnifika och vattnet har en smaragdgrön nyans, kanske litet som på Medelhavet? Klinthamn hade vi bl.a. besökt för 9 år sen då vi hämtade vår förra båt från Tyskland. Det var sig likt, en trevlig liten fiskehamn med pittoreska röda trähus precis vid hamnen, dvs. sommarlägenheter. Här är det action dagen lång då båtarna kommer och går hela sommaren! Fin sandstrand finns bredvid hamnen men lockade ej pga det kyliga vädret. Vi åt en härlig måltid på fiskkrogen.

Varierande lätta vindar hade utlovats då vi styrde ut  med kurs mot Tyskland. Hoppfullt hissade vi spinnakern men måste tyvärr konstatera redan efter en halv timme att vinden var för svag. Det blev en hel dag för motorn igen en gång. Några tumlare såg vi vid vattenytan, vi närmar oss visst Medelhavet... Boris trivs då båten går jämt och lugnt, han tar en runda ibland på däcket men mest vilar och sover han. Han har faktiskt anpassat sig fint till båtlivet igen. Dagen var mycket färglös fast det ej var dimma. 7-tiden var vi framme vid Grossenbroden, en av Tysklands nordligaste hamnar. Härifrån hämtade vi vår förra Najad, men hamnen hade nog vuxit en hel del under åren. Nu hade vi litet tid att bekanta oss med den fina badorten via strandpromenaden. Tyvärr växte molnbanken, ihållande regn hade lovats för de följande dagarna.

Efter en kort men jobbig seglats från Falsterbo kunde vi nöjda men våta (vattnet kom både uppifrån och speciellt idag från havet) lägga till vid kajen i den lilla hamnen i Rødvig, Stevns Klint, i ostligaste Danmark.
I hamnen fanns redan ett tiotal tyska segelbåtar - de börjar tydligen sommaren tidigt i Tyskland eftersom man sett dem i de flesta hamnar. Andra nationaliteter lyser ännu med sin frånvaro.

DImma dimma och åter dimma

Ut i dimman for vi och snart omringade den oss allt tätare. En gråsäl tittade nyfiket på oss alldeles nära båten men försvann under vattnet förrän kameran hann ut. Sällan har vi varit i en så ihållande dimma som varat så länge, ibland var sikten runt båten kanske bara 15 m i diameter. Utan AIS och radare skulle det ha varit skrämmande att sig över Hanöbukten. Ingen livlig trafik precis, 4 andra båtar såg vi under den 9 h långa överfarten. Väl framme i Simrishamn, en fiskestad med medeltida anor, var dimman ännu lika intensiv. Då vi gick och lade oss hörde vi hur det började regna. Morgonsolen värmde oss då vi bekantade oss med den mysiga lilla staden. Typiska smala kullerstensgränder med små välskötta pastelfärgade hus vägg vid vägg, oftast med en egen liten trädgård. Efter butiken bar det av mot Ystad.

Skönt att kunna sitta ute på däck då vi åtminstone försökte segla i medvind till Ystad. Vinden avtog såklart och igen fick vi starta "peltigenuan". Staden hade vi också besökt under förra sommarens seglats. Här finns en mycket välförsedd skeppsbod som måste besökas speciellt då man blir så väl betjänad av den finlandssvenska damen, ägarinnan. Wallander fick vi inte syn på fast vi gjorde en lång promenad inne i stan, trevlig även den. Kaptenen började bli litet nervös då den utlovade wifin nästan konstant inte fungerade som den borde i båten i de flesta hamnar vi besökt. Här i Ystad höll de på att bygga ett nytt bättre nät och för tillfället fungerde inget nät alls, men detta kunde ju ingen informera om.

Igen en dag då vi inte såg mycket annat än lite vatten runt båten ända från Ystad till mynningen på Falsterbo kanal.
Men äntligen en hamn var all information om servicen och bl.a. wifin fanns att få trots att inte hamnkatenen fanns på plats!!

Första gången kunde vi segla hela dagen med fin ostlig vind i seglen. Trevligt att komma till Kalmar igen där vi skulle fixa en latta som gått av på storseglet, tvätta byke, proviantera osv. Här fanns all behövlig service på nära avstånd. Marinboden är välförsedd även den. Vi stannade i två nätter för att hinna med allt vi planerat.

Kalmar Slott är Nordens bäst bevarade renässansslott. Den var en betydelsefull försvarsanläggning och dess historia på 800 år omfattar storpolitik, hovintriger, stormningar och krig. Slottsparken var underbart vacker i sin vårskrud med fina tulpanrabatter och skira lövträd av alla de slag.

I strålande solsken lämnade vi Kalmar med kurs på Utklippan, en liten ö långt ute vid havsbandet före Hanöbukten. Seglatsen var kanske ej den behagligaste då vi hade rak medvind, frisk NO, litet för mycket vind för att kunna utnyttja spinnakern. Vågorna kom också från två håll så båten fick en svajande gång. Skönt att komma till den skyddade hamnen, där det låg 2 tyska båtar. Ingen som helst service här men detta var ju ett litet naturresevat som ej var öppet ännu. Fågellivet var minsann livligt, kunde inte just rasta Boris då det fanns ruvande änder, måsar, knipor precis överallt på klipporna. Kvällen och omgivningen var vacker fast vinden ven i masten mest hela natten. På morgonen vaknade vi till en förskräcklig tjocka, kunde knappt se något alls omkring oss.

För att utnyttja den utlovade ostliga seglingsvinden lämnade vi Visby 9-tiden på morgonen med kurs mot Öland.. Nå, den vinden fick vi vänta på i några timmar så motorn fick jobba igen. Pga den mycket svaga medvinden invaderade en hord med insekter vår båt, inget roligt precis - flaggan var helt svartprickig. Fin spinnakerseglats blev det sent omsider. Vinden tilltog hela tiden och då vi kom i hamn fanns där bara en tysk båt. Hamnen med de trevliga röda bodarna såg stängd ut, men dusch och el fanns att få. Hade som vanligt Face time -kontakt med Fafa och Famo och idag även med Beepin, Rasmus lillebror. Han hade fått komma hem och Jenny var nöjd över att få sova i egen säng nästa natt. Beepin liknar Rasmus då han var lika liten sa Jenny, men vi med Mofa tycker att han har npg alldeles egna drag.

Trevligt att träffa Per och Annelie och dessutom kunna ligga vid deras brygga. Pamina ligger nu i Skottland och väntar på att Per och Annelie skall forsätta sin seglats till Norge.
Per hjälpte till att fixa Najans nya ankare så att det gick bättre att fästa i fören.

Planen var att motorsegla till Landsort men den iskalla motvinden gjorde att vi beslöt mellanlanda i Nynäshamn.
Morsdag morgon i en solig och varm sittbrunn. Morsdagsgåvorna från barnen: ett fint halsband och en tuff väska. Tack för att ni håller mig med tiden!
En lång promenad med Boris i det vackra vädret och lite underhåll av båten var möjligt då etappen till Landsort var väldigt kort.

Vacker solnedgång i den lugna Skravelviken, Norrhamnen på Landsort. En promenad till byn på öns södra ända med tillhörande Landsorts Lager på Puben i Västra hamnen är ett måste.
Tidig läggdags då kaptenen beslutat starta mot Visby kl 4 på morgonen…

Efter en lång dagsetapp från Landsort till Visby var det skönt att lägga sig tidigt.
Och vilken väckning det blev följande morgon. Textmeddelandet berättade att Jenny och Kalle fått sin andra pojke 26 minuter efter midnatt. Även då deras första pojke Rasmus föddes så seglade vi vid Gotland!
Under dagen kom festflaggorna upp och vi kunde skåla med Eila (Kalles gudmor) & Hasse som bor i gamla stan i Visby. Vi blev guidade av dem och fick höra en hel del om de otroligt fina gamla byggnaderna och ruinerna innanför ringmuren. Ett besök i deras fina hus (se foton) på Klinten med otrolig utsikt över stan och havet gav en helt ny bild av Visbys gamla stad.

Trevligt att kunna segla över Ålands hav ända tills de sydliga vindarna svängde mot väst och det blev motorsegling den sista biten till Furusund.
Ute på Åland hav var det verkligen kallt men i Furusund var det sommar och de första gröna björkarna samt massor med vitsippor kunde skådas.

Skrivet om Furusund
När Sverige 1809 förlorade Finland, blev Furusund en viktig militär utpost i försvaret av farleden in mot Stockholm. Under kolerans härjningar på 1800-talets mitt upprättades en karantän vid Furusund, och man byggde också ett sjukhus här. Så småningom omvandlades platsen till kurort med varmbadhus och gyttjebad.
Många konstnärer och författare, som August Strindberg, Carl Larsson, Evert Taube, Astrid Lindgren, inspirerades av Furusund.

Efter två dagars intensivt stuvande av saker börjar s/y Najan kännas som vårt hem. Pga motvinden körde vi för motor från Högholmen i Porkkala till Hangö och därifrån till Kråkskär vid Skiftet. 

I Hangö hamn var ju allt stängt men vi fick ändå vattentankarna fyllda där.
En promenad i centrum bevisade att Hangö faktiskt är en sommarstad som ännu inte vaknat.

På Kråkskär, en av våra favorithamnar, var allt redan i ordning för den kommande säsongen, prydligt och fint. Vi uppskattade bastuns värme och de vackra vyerna.

Kallt som fan har det varit utom i dag då vi kunde testa spinnakern över Skiftet, den fungerade fint. En första aning av sommar i luften faktiskt. Det översta lagret av "kerrospukeutuminen" åkte av, bara 3 lager kvar...
Det vackra åländska landskapet är så mycket tråkigare då lövträdens grönska fattas. Skeppshunden Boris trivs bra ombord men bäst då vi kommer iland. Han sover som en stock på båten, precis som husse och matte.

Vemodigt att ta avsked från föräldrar, barnen, barnbarnet och vänner. De flesta kommer vi dock att ha ombord på båten en vecka eller så någonstans under vår färd över Östersjön, Europas kanaler och i Medelhavet.
Söndagen 5.5 klockan 15.55 kastade vi loss och styrde västerut för motor i hård västlig vind. Bakom hörnet väntar äventyret...

Den som älskar havet vågar lämna en trygg hamn.