2010 Antigua - USA - juli 2010
lördag 24 juli 2010 - Skrivet av Håkan Börjesson
Att flyga med SAS
Bilden talar för sig själv
Nu har vi äntligen kommit till Sverige, men det var inte helt utan problem. Det började bra med en tre timmars bilfärd från Deltaville till Washington. Efter incheckning av baggage hade vi två timmars vänta till det var dags för ombordstigning på det SAS plan som skulle ta oss till Köpenhamn.
Så långt allt väl, men nu började strulet. På något sätt blev allt försenat vid gaten. Bagaget blev inte lastat ombord i tid, och sedan kom man på att man behövde tanka planet lite mer eftersom man tankat för lite vid första tankningen.
Ok, sådant kan ju hända.
Ungefär 30 min efter utsatt tid taxade planet ut mot start. Men strax före vi kom fram till startbanan svängde piloten in på en taxibana vid sidan av och stannade. Det meddelades att på grund av åska kunde vi inte starta utan var tvungna att vänta. Dess då konstigare var det att vi såg Lufthansa starta mot Frankfurt och Air France drog i väg mot Paris. Kanske är de inte känsliga för åska.
Den verkliga orsaken var säkerligen att SAS missat sin slot-tid. Alltså det tidsintervall man fått att passera genom New Yorks luftrum. Har man missat den kan det ta sin tid att få ny slot. Vi fick stå på taxibanan i 2 timmar och vänta i ett stekhet plan. För att inte förbruka något bränsle i onödan stängdes alla motorerna av och då går det inte att köra ventilationssystemet. Ute var det 39 C i skuggan varför det snart blev bastuvarmt inne i kabinen. Passagerarna blev surare och mer irriterade för varje minut som gick. Det var flera småbarn ombord och de skrek i högan sky. Det började snart närma sig lynchstämning och det enda som lugnade ner lite grann var att kabinpersonalen drog fram sina drinkvagnar och började servera drycker.
Efter två timmars olidlig väntan fick vi äntligen starta. Kaptenen meddelande lite lamt att om man tittade ut på vänster sida kunde man se åskmolnen. Eftersom vi satt vid fönstret tittade vi ut och kunde se ett lager av ganska låga stratusmoln. Inte ett enda CB-moln någonstans. Efter några tusen timmar bakom spakarna själv vet jag ganska bra hur det ser ut när det är risk för åska. Lite bättre får man allt ljuga om det skall vara någon framgång med det.
Maten som sedan serverades var bland det uslaste vi ätit på ett plan. En trist och tråkig massa av potatis, kyckling och fullständigt söderkokta grönsaker.

Ungefär två timmar efter utsatt tid landade vi 8.30 på morgonen i Köpenhamn. På grund av den långa väntan på marken i Washington missade vi naturligtvis vårt anslutningsflyg till Göteborg.
Vi fick ställa oss i en kö av flera hundra passagerare som missat sina anslutningar för att boka om. 2 personer från SAS skulle fixa detta för flera hundra passagerare. Hur lång tid tror ni det tog? Vi fick stå 1,5 timme i kö innan det blev vår tur. Vi blev inbokade på väntelista på ett plan som skulle gå 14.15. Det var inte säkert att vi kunde komma med eftersom planet var överbokat. Naturligtvis kom vi inte med planet utan vi skulle behöva vänta till 17.20 i stället. Eftersom vi inte kom med planet 14.10 var vi tvungna att ställa oss i ombokningskö en gång till. Nu på ett annat ställe. Ännu värre, det fanns totalt 21 servicediskar på detta ställe. Gissa hur många som var öppna? Jo en endast en var öppen och det stod över hundra personer i kö. Uslare service har vi aldrig varit med om.
När vi äntligen kom fram till Göteborg halv sju på kvällen så saknades allt vårt bagage. Det var bara att ställa sig i kön och anmäla. Vi anmälde och uppgav adress och telefon nr o.s.v. Vi blev lovade att få bagaget levererat nästa morgon. Inte kom det något bagage. När vi på eftermiddagen ringer SAS och frågar visar det sig att det referensnummer vi fått på vårt försvunna bagage går till en för oss helt okänd person. Otroligt, SAS har lyckats blanda bort oss totalt och har ingen aning om var vårt bagage befinner sig.
Bagaget har nu kommit tillrätta med det är inte SAS förtjänst. När taxichauffören försökte leverera vårt bagage till en felaktig adress, i alla fall inte vår, fattade han att det var fel. Han läste på våra adresslappar och kunde på så sätt lista ut vart han måste köra.

Vi har flugit mycket genom åren och SAS slår alla bottenrekord i dålig service. Inte konstigt att passagerarna sviker SAS.

Kommentera inlägget
lördag 17 juli 2010 - Skrivet av Håkan Börjesson
Läckage
Gammal tätning
Vi hur under en längre tid haft ett irriterande läckage vid ett av våra röstjärn på styrbords sida. Varje gång det har regnat eller vi seglat med mycket skvätt upp på däck har det runnit in vatten i ett av våra skåp i salongen. Mycket irriterande eftersom allt som förvaras i skåpet blir fuktigt och surt. Nu har vi tagit tag i problemet och tätat om kring röstjärnet. Det var besvärligt att få in tillräckligt med tätningsmassa på rätt ställe. Vi använde en hel tub "5200" som skall var det bästa medlet mot läckage. Efter några dygns härdning verkar det som om reparationen lyckats. När vi spolar vatten kring röstjärnet läcker inget in i skåpet. Nu återstår bara att se om det är tätt vid segling. 
Kommentera inlägget
torsdag 15 juli 2010 - Skrivet av Håkan Börjesson
Mitt nya skepp
Wisconsin
Wisconsin är ett så kallat tungt "battle ship". Kanske är den svenska översättningen krigsskepp, men jag är inte helt säker på det. Wisconsin byggdes redan 1944 och var med om andra världskrigets slutskede. Wisconsin har en toppfart på hela 39 knop vilket är imponerande för ett 65 år gammalt fartyg. Wisconsins senaste operativa insats gjordes under Gulf-kriget. Då som bas för de obemannade spaningsplan som sändes in över Kuwait.
Nu är Wisconsin museumsfartyg och allmännheten får gå ombord för beskådning.
När Wisconsin gjorde sina första uppdrag under andra världskriget var besättningen 2900 man. Antalet kojer ombord är bara hälften.  Under Gulf-kriget hade man effektiviserat och besättningens antal uppgick till endast 1500 man. Någon kvinna har aldrig varit i aktiv tjänst ombord.
En intressant likhet med Unicorn är att båda båtarna har ett fint teakdäck. Precis som ombord på Unicorn måste Wisconsins pluggar i däcket bytas med jämna mellanrum.
Kommentera inlägget
onsdag 14 juli 2010 - Skrivet av Håkan Börjesson
Tre skönheter
Imke, Sabine och Anna-Karin

Detta är vad flickorna kom överens om att göra när det satt i baren. Att gå och klippa sig och få frisyrerna fixade.
De kom tillbaka till båtarna mycket nöjda efter att ha spenderat några timmar, och dollar, på skönhetssalongen.

Kommentera inlägget
tisdag 13 juli 2010 - Skrivet av Håkan Börjesson
Gänget smider planer
Imke, Anna-Karin och Sabine
Imke, Anna-Karin och Sabine sitter i baren och gör upp planer för vad som skall ske nästa dag.
Det är mycket trevligt att ännu en gång återse och umgås med våra vänner från Eiland och Cayenne. Vi har mycket trevligt och roligt tillsammans.
Eiland och Cayenne fortsätter upp mot New York och senare Maine, medan vi gör ett besök i Sverige.
Vi har bestämt att vi träffas nästa gång i Annapolis i början av oktober. Där hålls en av världen störtsta båtmässor 7-14/10.
I morgon får ni veta vad som bestämdes av flickorna i baren.
Kommentera inlägget
måndag 12 juli 2010 - Skrivet av Håkan Börjesson
Gratinerade ostron
Ostron

Just nu unnar vi oss lyxen att ligga i en marina. Det har vi inte gjort på mycket länge. Det finns två anledningar till att vi ligger i Bay Point Marina strax norr om Norfolk i Virginia, USA. Dels behöver vi tillgång till vatten och el för att kunna förbereda Unicorn för en tids vistelse på land. Dels vill vi umgås med våra vänner som också ligger här. Det är Sabine och Hannes från Österrike som seglar sin Cayenne och det är Imke och Ulli från Tyskland som seglar sin Eiland.
Häromkvällen var vi allihopa på restaurang. I dessa trakter står havets läckerheter högt på menyn och är dessutom inte speciellt dyra. Vi åt ostron gratinerade med spenat och mozzarellaost. Det var bland det godaste vi någonsin ätit. Helt fantastiskt gott.

Det har varit något okänt problem med bloggen. Därför har vi inte kunnat göra några nya inlägg de senaste dagarna trots tillgång till internet.

Kommentera inlägget
fredag 9 juli 2010 - Skrivet av Håkan Börjesson
Svårt att uppdatera bloggen
Jaktflyg

Vi har haft svårt att uppdatera bloggen senaste tiden. Det beror på att vårt modem till kortvågsradion gått sönder. Det visade sig att det åskväder vi gick igenom utanför Ft Lauderdale antagligen skadat det. Det fungerade fint ett par timmar före ovädret men några timmar efter detsamma gjorde det inte det. Vi hade inget direktnedslag i båt eller mast men det slog i vattnet nära oss. För att kunna uppdatera bloggen är vi nu beroende av att hitta wifi-nät. Det har varit dåligt med det på sistone och därför har det blivit ett uppehåll. Modemet måste skickas till Tyskland för eventuell reparation.

Nu har vi tillgång till internet och kan göra ett nytt inlägg.

På väg till Norfolk passerade vi ett militärt flygfält. Under några timmar hade vi jaktflyg tätt över våra huvuden. Minst var tredje minut kom ett nytt plan in för landning. Vi gissar att det var färska piloter som körde "touch and go".

 

Kommentera inlägget
fredag 2 juli 2010 - Skrivet av Håkan Börjesson
Ocracoke
Unicorn i Ocracoke

Vi har varit några dagar i Ocracoke. Hur hamnade vi där? Jo, vi blev vänner med ett seglande par, Devi och Hunter, när vi låg på Grenada. Det visade sig att Devis syster är gift med borgmästaren i Manteo som ligger i närheten. Borgmästare Bob har en privat båtplats i Ocracoke och den får vi låna gratis. Bobs egen båt står på land för en del renoveringsarbete. Inte dumt att kunna ligga vid egen brygga med tillgång till både el, vatten och internet.
Ocracoke är helt platt och inbjudder till fina cykelutflykter. Bland annat har vi sett den  flock av vildhästar som finns på ön.

 

Kommentera inlägget