Vi trodde nästan att den var en någon kupp på gång under gårdagen. Två stora militärhelikoptrar kom in alldeles ovanför masttoppen och landade 75 m framför oss. Vi ligger närmast stranden. Ut välde ett tjugotal soldater i full stridsmundering inkl. skarpladdade automatkarbiner. Det började säkra av och kolla området runt omkring dem. När det var gjort kom ytterligare två lite mindre civila helikoptrar in och landade på den minimala ytan.

De som kom med dessa hade vanliga civila kläder på sig. Vi frågade ett par av boatboysen om de visste vad som var på gång och de svarade "presidente". Aha, tänkte vi, presidenten skall komma och äta lunch eller möjligen bo på resorten som finns här.

Efter ett tag, när allt lugnat ner sig, åkte vi iland för att promenerar och se oss omkring. Där träffade vi Nixon som är 20 år gammal och går i skola inne på fastlandet. Han talar lite engelska och det att föra en mycket knackig konversation. Han berättade att det var premiärministern och turistministern som kommit på besök. President vet jag faktiskt inte om de har någon på Haiti.

Varför kom då de på besök? Jo dels för att inviga ett nytt kommunhus och en skolmatsal. Men kanske framför allt för att försöka få byborna med på ett planerat projekt på ön. Som det ser ut idag bor de flesta ganska nära vattnet där de enkelt kan dra upp sina fiskebåtar och kanoter. Man kan säga att de flesta bor i väldigt strandnära lägen. Regeringen vill försöka utveckla turismen genom att bygga ett antal hotell och resorts i viken. De skulle innebära att byborna blir bortkörda och tappar närkontakten till havet som är en mycket viktig källa till mat för dem. Det har därför orsakat starka protester och delegationen var här för att gjuta olja på vågorna.

 
Militärerna som vi såg till en början var premiärministerns egen säkerhetspolis och de såg väldigt farliga och grymma ut i sin utrustning. Men när Anna-Karin frågade om hon fick ta ett kort tinade de upp, log och sa att det gick bra.

En lustig detalj var att turistministern, som var en kvinna, var vit. Inte bara vit utan kritvit, vi ser nästan svarta ut i jämförelse. Och inte bara det, hon såg ut som en fotomodell rakt ifrån catwalken i Paris. Hon såg inte ut att vara mer än högst 25 år gammal.

 Anna-Karin, som är välinformerad, kunde berätta att hon gick i 1000-dollars Chanel skor och hade en Celine handväska som kostar sisådär 2000 $. Mest gick hon omkring och petade på sin I-phone och ibland tog hon också fram en blackberry som hon höll i andra handen.

Och gjorde hon inte det strök hon det perfekta håret hela tiden till rätta. Hela tiden följdes hon av sin personliga livvakt som aldrig vek från hennes sida. Hon såg verkligen malplacerad ut. En verklig kontrast till många av byborna som varken äger skor, väskor eller mobiltelefoner.
 
Premiärminister var för dagen klädd i en enkel sporttröja och ett par ljusa långbyxor. Vi vet inte mycket om honom mer än att han heter Lemorte eller något liknande. Det ryktas om han har varit någon sorts rockstar här på Haiti. Eftersom vi inte har internet kan vi inte googla och kolla.

Vid femtiden på eftermiddagen packade hela följet in sig i sina helikoptrar och flög hem. 

Hur jag lycaks lägga ut dessa bilder på detta ställe utan el och rinnande vatten är en historia för sig. Det berättar jag mer om nästa gång