2015 Karibien - februari 2015
söndag 22 februari 2015 - Skrivet av Håkan Börjesson
To John Reager
Anna-Karin och Kathy

Igår höll vi tillsammans med besättningarna från 10 olika båtar en liten sammankomst för att hedra minnet av vår gode vän John. Kathy, Johns fru, var också med. Hon hade precis varit nere på Grenada för att ordna med försäljning av Oceana. Vi höll till inne på stranden i Caneel Bay på St John.

Alla hade tagit med sig lite plockmat som vi ställde upp på ett bord och gemensamt delade på. Dricka fick som vanligt var och en ta med sig själv. Efter lunchen hoppade alla i och badade. Det var också tänkt att vi skulle spridit lite av Johns aska i vattnet men det blev det inget med. Kathys baggage hade försvunnit på väg upp från Grenada till Virgin Islands. Så John låg fortfarande kvar i resväskan.

Längre fram på eftermiddagen tog alla sina jollar in till Cruz Bay där vi hade ”Sundowners” tillsammans. I en av barerna kostar drinkarna bara 1 dollar under happy hour, det passar ju oss cruisers väldigt bra.

 Så här skrev jag i höstas om John.

 ”
Kathy och John har vi känt ända sedan vi träffade dem när vi kom till Karibien för flera år sedan. Vi har gjort otaliga hasher, hikes och andra aktiviteter tillsammans.

Så sent som i slutet av juli gick jag på några yogapass som John ledde nere på Grenada. Jag hade egentligen ingen lust, yoga är inte min grej. Men jag ville hålla Kathy och John på gott humör eftersom Morris skulle bo hos dem när vi var i Sverige.

Efter att Morris flyttat ombord hos dem seglade jag ner till Trinidad och flög kort därefter till Sverige. John hade några gånger klagat på ryggont när vi gjorde yoga men skyllde det mest på åldern. Tyvärr blev det värre och Morris fick redan efter två veckor ombord på Oceana flytta till Jade. Tanken var att han skulle stannat hos Kathy och John 4-6 veckor innan flytt.

Kathy och John blev istället tvungna att flyga hem till USA för att ordentligt läkarundersöka John. Beskedet var inte bra, John hade drabbats av skelettcancer. Vi höll mailkontakt med Kathy och hon var trots allt hoppfull och behandlingen såg ut att gå bra.

Sedan blev det tyst ett tag och igår fick vi ett mail från Kathy där hon berättade att John tyvärr förlorat kampen mot cancern. Mindre än tre månader efter beskedet.

Länk till fotoalbum: John Reager
Kommentera inlägget
onsdag 18 februari 2015 - Skrivet av Håkan Börjesson
Tillbaka i Christiansted
Unga musikanter från musikhögskolan.

I fredags var vi på Jump Up inne i Christiansted. Vi lät Unicorn ligga kvar vid Yachtklubben och fick skjuts av våra nya vänner Sarah och GB. Inne stan var det ganska mycket folk, men inte så mycket som vi förväntat oss. Hela arrangemanget var mer familjefest än partyparty.

Flera duktiga orkestrar spelade ute på gatorna och det var kul att lyssna på dem. Vi delade på en öl och ett grillspett. Det var allt som vi festade på. Vi stannade inte så länge och redan klockan nio på kvällen var vi hemma igen. Jag tyckte det var ganska skönt för jag kände av en begynnande halsinfektion.

 Mycket riktigt, när jag vaknade på morgonen hade jag ordentligt ont i halsen och hade tappat rösten nästan helt. Vi beslöt oss trots detta för att flytta in Unicorn till Christiansted. Anledningen var att det rullade förskräckligt. Speciellt vid högvatten gick dyningen över revet och fick oss att rulla svårt. Anledningen till dessa höga dyningar var de vinterstormar som härjat frisk upp i USA.

Det rullar en del inne Christianstad också, men det är bättre än vid Yachtklubben. Min onda hals är bättre men inte helt bra. Har fortfarande svårt med rösten.

Kommentera inlägget
torsdag 12 februari 2015 - Skrivet av Håkan Börjesson
Nya medlemmar

Vi har nu blivit medlemmar i St Croix Yacht Club. Inte fullmedlemmar men väl gästdito. Vi har fått eget medlemskort och kan använda alla klubbens faciliteter. Det bästa av allt är att det inte kostar något. Som medlemmar i OCC (Ocean Cruising Club) räknas vi vara medlemmar i en klubb med vilken St Croix YC önskar ha utbyte med.

Vi är enda gästande båt just nu, de flesta andra ligger inne i Christiansted. Det verkar inte komma så många gästande båtar hit. Kanske beroende på angöringen som inte var alldeles enkel. Det skrev jag om i förra inlägget.

 Igår träffade vi ett trevligt par inne på klubben. De berättade att de tidigare ägt en Norseman 447 men nu bytt ner sig till en mindre båt. Just en Norseman 447 är det Ellen och Rob har. Vi nämnde att vi känner ett par med en sådan båt och den heter Miclo III. De blev alldeles förvånade och sa att de mycket väl kände till båten. De berättade att de seglat tillsammans med Miclo III och dess förra ägare Kathy och Jack under ett års tid i Indonesien.

Någon kanske kommer ihåg att vi seglade en hel del tillsamman med Kathy och Jack medan vi var i Medelhavet. De seglade sedan Miclo III till USA och sålde båten till Ellen och Rob som nu är våra bästa vänner här. Ibland är världen liten.

 

Kommentera inlägget
tisdag 10 februari 2015 - Skrivet av Håkan Börjesson
Buck Island
Hike på Buck Island, jag Ellen och Rob.

Tillsammans med Ellen och Rob flyttade vi oss några få sjömil ut till Buck Island. Det är ett naturreservat och inget fiske eller conch/hummer-tagning är tillåtet. Man får bara ankra på ett litet område strax väster om ön. Något annat vore heller inte möjligt eftersom rev sträcker sig runt resten av ön.

Man kan ta jollen och köra igenom en öppning i revet och sedan lägga den vid bojar som är avsedda just för det ändamålet. Snorklingen är sedan fantastisk. Minst lika bra, om inte bättre, än det betydligt mer kända Tobago Cays. Vi såg massor av hummer, sköldpaddor, fiskar av många arter samt mycket vackra koraller.

Det var dock ganska kallt i vattnet. Anna-Karin och Ellen hade ,förnuftigt nog, tagit på sig sina ”shortys” (våtdräkter). Rob och jag hade inte det, och efter tag var man ganska frusen. På kvällen blev det gemensam hummermiddag ombord på Miclo. Hummern hade vi inte fångat själva utan köpt av en fiskare inne i Christiansted. 20 $ för tre hummrar på totalt 2,3 kg.

Dagen efter snorkelutflykten gjorde vi istället en hike på ön. Den var inte så lång och det tog en knapp timme att avverka de få kilometerna.

På kvällen hade vi gemensam middag ombord på Unicorn. I vårt lilla frysfack hade vi tre rensade conch. De hade jag dykt efter i Lameshur Bay innan vi seglade över till St Croix. Jag skar dem i små tärningar och sedan tog Anna-Karin vid. Hon gjorde en fantastiskt conchsallad. Ellen hade lagat en smaskig pepperonipizza som hon hade med sig. Som alltid trevliga dagar med våra bästa vänner i Karibien.

Nu har Ellen och Rob lämnat oss och seglat tillbaka till St John. De får besök från USA och kommer ägna den kommande veckan åt sina gäster. Vi stannar kvar ett tag till här St Croix. Det är verkligen en pärla.
-Varför har vi aldrig seglat hit tidigare? Svaret är ganska enkelt vi har inte hunnit. Vi har alltid varit på väg någonstans och haft en tid att passa, eller så har den tid vi får vistas i USA varit på väg att ta slut.

Just nu ligger vi ankrade utanför St Croix Yachtclub. För att komma hit fick vi köra Unicorn i en smal ränna mellan land och ett rev. Inga markeringar finns och det är ”eyeball” navigation som gäller. Nu ligger vi ankrade i Teague Bay. Om en dag eller två seglar vi tillbaka till Christiansted där det på fredag skall bli ”jump up”.

Kommentera inlägget
fredag 6 februari 2015 - Skrivet av Håkan Börjesson
St Croix
Ett urval av Cruzanrom. Vi slog till på en "No Hurry" för 35 $.

Nu har vi seglat till ett ställe där vi aldrig varit förut. Christiansted på St Croix. Det var 34 sjömil och blev en fantastisk dagssegling. Vi hade precis lagom vind för att kunna ligga mellan 6-7 knop hela vägen.

I släptåg hade vi som vanligt Ellen och Rob från Miclo III. Eller rättare sagt tvärt om. Eftersom deras båt är 44 fot har de inga större problem att segla ifrån oss. Vi hade dessutom varit för lata för att ta ombord jollen så den hängde på släp hela vägen över.

St Croix har, liksom St Thomas och St John, tillhört Danmark under ett par hundra år. Men 1916 såldes alltihop till USA. Människorna som bor här är amerikanska medborgare, men har t.ex. inte rösträtt i presidentval.

I förrgår tog vi bussen till ett romdestelleri, Cruzan. Där startade en dansk familj romtillverkning redan 1760. Vi fick en rundvisning på destilleriet och efter den blev det provsmakning. Det fanns många olika sorter att välja på. Jag tycker emellertid inte speciellt bra om alla de smaksatta sorter som finns. Allt ifrån kokosnöt, annans, banan, apelsin, aprikos m.fl. Jag tycker vanlig okryddad rom som är lagrad smakar bäst.

 Idag ägs Cruzan av den amerikanska whiskytillverkaren Jim Beam. Vi köpte 6 enlitersflaskor med lagrad rom för 35 $. Det var ett special erbjudande som fanns.

 Bredvid oss ligger också en irländsk som heter Karma med Joni och Graham ombord. De kommer från Belfast. Och vi känner dem sedan ett par år tillbaka. Trots att vi är så vana vid engelska är det ibland nästan omöjligt att förstå vad de säger. Det blir ibland nästan pinsamt att fråga om hela tiden. Vi har förstått att de försöker tala så tydligt som möjligt när de är tillsammans med. När de konverserar sinsemellan förstår vi nästan ingenting.

 

Anna-Karin,Rob och Ellen

Innan vi lämnade St John gjorde vi en hike på 15 km tillsammans med Ellen och Rob.

 

Kommentera inlägget