2016 Karibien - december 2016
torsdag 29 december 2016 - Skrivet av Håkan Börjesson
Dags att lämna St Martin

Nu har vi bestämt oss för att lämna St Martin för denna gång. I eftermiddag går vi ut från lagunen och ankrar utanför. Vi är inbjudna på middag hos Esther och Alastair ombord på deras båt Cranstackie. De ligger redan ankrade utanför lagunen.

Vi har inte känt dem mer än en vecka och vi träffades på en OCC-träff här i St Martin. Vi är medlemmar i två svenska långseglarföreningar, OSK och JRSK. De senaste åren tycker vi dock att medlemskapet i OCC är det som givit oss mest. De svenska klubbarna fokuserar ganska mycket på de seglare som är på väg att ge sig ut. Med OCC är det tvärtom. Deras fokus ligger mer på sociala aktiviteter för de som redan är ute och seglar.

Vi kan inte heller nog prisa all den service och det stöd vi fick av OCC-medlemmar då vi seglat i USA. Allt ifrån att ligga gratis vid bryggor till att låna bilar.
Igår hjälpte jag OCC-båten Badgers Sett med lite datajobb. Som tack för hjälpen blev vi bjudna på lunch på en fantastisk skaldjursrestaurang på stranden.

Tyvärr är det så att det Skandinaviska Karibiennätet på SSB 8182 för en numer tynande tillvaro. Det är bara tre båtar som deltar i år, väldigt synd att att inte fler vill vara med. Det måste vara bottenrekord. Jag kommer ihåg när nätet tog en halvtimme eller mer.
Desto livligare är det på OCC-nätet på 6227 varje morgon. Vi kör naturligtvis också Coconut Telegraph varje morgon 8170 kHz. Varje torsdag är jag sedan tre år tillbaka ”netcontroller”.

Vår plan är att i morgon segla upp till Anguilla och ankra. Vi har aldrig varit där förut och det skulle vara kul att komma dit. Vi vet dock inte om viken har tillräckligt skydd för nästa blåsväder. Har den inte det lämnar vi 04.00 på nyårsafton och seglar till BVI.

Kommentera inlägget
tisdag 27 december 2016 - Skrivet av Håkan Börjesson
Fortfarande St Martin
Julbord 2016

Vi ligger kvar i Nettle Bay , St Martin. Det fortsätter att blåsa s.k. julvindar med oförminskad styrka. På nätterna kommer det många squalls med regn och verkligt hårda vindbyar. Precis som Urd i Västsverige, enda skillnaden är temperaturen går aldrig under 26 C.

Vinden är så hård att Anna-Karin inte vågar låta Morris springa lös ombord på nätterna. Han får finna sig i att bli inlåst under däck. Jag är däremot inte det minsta orolig för ankarfästet. Vårt Rocna sitter så djupt nere i botten att det helt försvunnit och inte går att se. Problemet är i stället att få upp det när den dagen kommer.

Till helgen skall vindarna gå ner. Det blir ett kort väderfönster på bara två dagar innan vinden är tillbaka med full styrka igen. Det kommer att bli ett stort exodus av båtar som lämnar då. Enda problemet är att sjön kommer inte att ha lagt sig ännu. Det kommer att bli skumpigt och rulligt åt vilket håll man än ska. Vi har tre alternativ. Det första är att segla till Anguilla bara 15 sjömil bort och där vänta på nästa fönster. Det andra är att segla till Bitter End i BVI. Det klara vi på en dag om vi startar vid tretiden på morgonen. Det sista alternativet är segling direkt till USVI. Det klara vi inte med dagsegling utan det måste bli över natten.

Det vore roligt att besöka Anguilla eftersom vi aldrig varit där. Men vi är lite osäkra på skyddet för vågor när det tutar i. Vinden är inget problem.

Julafton tillbringade vi tillsammans med Brittis och Hjalle. Dessutom hade de besök av barn, Kim och Anna med deras två flickor Molly och Lilly.

Som vanligt hade vi fått till ett imponerande Julbord. Där fanns allt ifrån Hjalles gravade lax, min egeninlagda sill, skinka, rödkål, Jansson, köttbullar m.m. inget saknades.Hjalle och jag fick också smaka god snaps till sillen. De övriga fördrog andra drycker.

På Annandagen, som här kallas Boxingday, hade vi en potluck med andra seglarvänner. Vi träffades på en liten ö som ligger mitt i lagunen och dukade upp vår medhavda mat. Det var som vanligt trevligt. Vad Boxingday egentligen står för är lite oklart. Det har absolut inget med sporten boxning att göra. Det verkar vara en kvarleva från England då överklassen höll sig med tjänstefolk.

Det ligger också 10-12 OCC båtar här i St Martin och vi har har umgåtts en del med dem. Jag skall berätta mer om OCC, där vi är medlemmar, men det får bli ett separat inlägg.

Länkar
Övrigt Boxingday
Kommentera inlägget
tisdag 20 december 2016 - Skrivet av Håkan Börjesson
Kvar i St Martin
Nya försök med luvan. Går inte så bra!

Vi ligger fast i St Martin. Vädret är minst sagt ostadigt. I natt hade vi ett otroligt spektakulärt åskväder vid tvåtiden. Åska, blixtar och vindbyar med stormstyrka. Men vårt Rocna-ankare håller Unicorn säkert på plats. Normalt får Morris springa ute lös som han vill på nätterna, men Anna-Karin har nu gett honom utegångsförbud på grund av vädret.

Igår kväll var vi nere på Yacht-klubben för en informell OCC-träff (Ocean Cruising Club). Det ligger 10-12 OCC-båtar i lagunen, och det var trevligt att träffa alla. Det flesta var för oss nya bekantskaper. Som tur är slapp vi köra jolle i den friska vinden. Vår vän Hjalmar, som också är medlem, ställde upp med biltransport. Vi ligger ju ankrade utanför Britt-Maries och Hjalmars lägenhet.

Idag har har tjejerna åkt in till Philipsburg för att gå i affärer. Jag är glad över att slippa följa med. Då kan jag istället ägna mig åt mina projekt ombord. Det finns alltid att göra.

Tyvärr visar prognoserna ganska blåsigt och regnigt väder framöver så vi lär inte komma härifrån i brådrasket. Men till mitten av januari måste vi vara uppe i Virgin Islands då vi får besök från Sverige.

Men det är inte läge att klaga för mycket. Till lunch har jag just ätit färsk baguette med aladåb gjord på oxtunga. En iskall Carib slank också ned. Det finns gott om god mat och dryck i St Martin.

Internet är ett problem i St Marin just nu. Hela ön försörjs med internet via en kabel som kommer från Puerto Rico. Utan att veta helt säkert vad som pågår så säger informationen att denna kabel har fått en skada. Man har lyckats koppla sig förbi, men kapaciteten är dålig. Vi märker av det genom att vi i tre dagar inte hade något nät alls. Nu är det tillbaka, men det hackar och krånglar hela tiden. Det blir väl heller inte bättre av att ön håller på att fyllas upp med turister inför den stundande Julen.

lördag 17 december 2016 - Skrivet av Håkan Börjesson
Dags för Everest?

Nu har vi anlänt till St Martin. Egentligen en dag senare än planerat. Vi stannade nämligen en dag extra i Anse Columbier på St Barth. Anledningen var att i viken träffade vi våra vänner Molly och Baxter. Vi lärde känna dem i Deltaville, USA 2013.

De begav sig det året ut på Salty Dawgs Rally för segling från Norfolk direkt ner mot BWI. Som bekant, för de som följ bloggen, så gav vi oss inte iväg, fast vi var anmälda. Vi tyckte att väderutsikterna var allt för dåliga. Vi har många gånger om fått bekräftat att vi tog rätt beslut. Vädret blev mycket tufft och ett antal båtar förlorade både rigg och roder. Bland annat våra vänner Helen och Dave tappade sitt roder och fick en mardrömslik bogsering på 200 sjömil tillbaka in mot kusten.

Men Molly Baxter och deras hund Kala klarade sig ganska oskadda ner till BWI.

Baxter har, inte bara en gång, utan två gånger klättrat Everest. Han har lyckats med bedriften att två gånger stå på toppen av det högsta berg som finns på jorden. Naturligtvis finns det de som klarat det betydligt fler gånger. Några av de sherpas som hjälper och bär utrustning har gjort det ett 20-tal gånger. Men de har bättre genetiska förutsättningar genom att ha levt större delen av sina liv på höga höjder i Nepal.

Klippet ovan kommer från toppbestigningen. Men jag har svårt att urskilja Baxter bakom syrgasmaskerna. Annat var det med Göran Kropp som klättrade upp utan extra syre.

Det är alltid lika trevligt att träffa Molly och Baxter. Trots att vi glömt att de är vegetarianer så gjorde de ett undantag. De lät sig väl smakas av Anna-Karins kycklinggryta med äggnudlar. När Terrapin gör överseglingar har vi fått veta att det enda som bjuds är kokt vatten. Det för man sedan hälla ner i sin påse med frystorkad mat. Precis som på Everest.
Anna-Karin verkar inte begeistrad, men vi måste väl i alla fall prova?

Nu lär vi bli kvar här ett tag för det vankas busväder. Det skall blåsa ordenligt den kommande veckan. Julvindarna är här med full kraft.

 

 

Kommentera inlägget
onsdag 14 december 2016 - Skrivet av Håkan Börjesson
Jul med Morris

Morris gillar inte att bli fotograferad i sin fina tomteluva. Faktum är att nog hatar den. Det är inte ens kul att leka med den.

Igår firade vi Lucia med att dricka Anna-Karins hemgjorda glögg och äta pepparkakor. Pepparkakorna var inte hembakta utan medsmugglade från Sverige.

Vi är nu tillbaka i Hermitage Bay, Antigua där vi kan få lite internet från hotellet inne på stranden. Det har blåst ganska friskt några dagar och det har inte direkt inbjudit till några längre seglingar. Nu verkar det som om det kommer ett kort väderfönster på två dagar då vinden går ner till 7-8 m/s. Vi tänkte då ta tillfället i akt och segla till St Barth för att direkt dagen efter fortsätta till St Martin.

På lördag kommer vinden tillbaka och det kommer att blåsa 13-15 m/s i en vecka. När det kommer squalls kan det öka på med ytterligare en 5 -10 m/s. Då känns det tryggt att ligga inne i lagunen i St Martin. Det är väldigt skyddat men kanske inte det bästa badvattnet. Helst ligger vi i någon vik med turkosblått vatten och sandbotten.

Kommentera inlägget
torsdag 8 december 2016 - Skrivet av Håkan Börjesson
Hells Gate

Igår tog vi jollen en kvarts sjömil ut till Hell's Gate. Varför denna naturformation fått detta namn vet jag inte. Men jag tänka mig att en storm är det ganska helvetslikt när vågorna slår igenom öppningen.

På ett ställe finns det en undervattenstunnel som är 8 m lång och mynnar i en liten bassäng mitt på ön. Jag försökte mig inte på den igår på grund av ganska mycket svall. Gången är ganska trång och med mycket vassa klippor. När det går högt svall blir det mycket sug i tunneln av vatten som strömmar fram och åter och det är lätt att skrapa upp sig eller skada sig. Vi nöjde oss denna gång med några bilder på avstånd.

 Vädret ser inte så lovande ut den närmaste tiden. Ganska mycket moln, skurar och ökande vindar. Kanske är det s.k. julvindarna som börjar sätta fart. Det är hur som helst inte lockande att ge sig ut på havet.

Kommentera inlägget
onsdag 7 december 2016 - Skrivet av Håkan Börjesson
Wifi
Hiking på ST Barth

Strax innan avseglingen från Antigua till St Martin för drygt en månad sedan lade vår wifi-antenn från Radiolabs av. Den hade krånglat några gånger förut men jag hade då lyckats få igång den igen. Nu var den helt död och ingenting jag gjorde fick den att starta. Det var inte bra eftersom jag behövde kunna kommunicera med Anna-Karin både över Skype och via e-mail om Morris. Det var bara att bita i det sura äpplet och köpa ett nytt system. Det som stod till buds i St Martin var ett system från det kanadensiska företaget Bitstorm.

Det blev en antenn som heter Badboy med tillhörande router Unleashed. Badboy kan sända med effekt på ända upp till 4W. Jag tycker att antennens prestanda är bättre än vårt gamla system. Där vi ligger just nu vid Great Bird Island, Antigua har vi aldrig tidigare kunnat få en signal från det hotell som ligger en bra bit härifrån. Nu kan vi köra på deras nät.

Morris jagar fjärilar för fullt och ramlade nästan överbord alldeles nyss i ett försök att fånga en.

Länkar
Övrigt Bitstorm
Kommentera inlägget
tisdag 6 december 2016 - Skrivet av Håkan Börjesson
God mat

Det kan ju tyckas lite malplacerat att lägga ut en bild på lingonsylt. Men vissa rätter kräva detta tillbehör. Anna-Karin är inte jätteförtjust, även om hon äter med god aptit då maten står på bordet.

Vad har jag då lagat som kräver lingon?

Jo, gräddstuvad lever. Det är något av det bästa jag vet. Denna gång blev på färsk kycklinglever. Annars går det också bra med nötlever. Det skall vara mycket lök och grädde i stuvningen, då blir det extra gott. Helst äter jag kokt potatis till, men denna gång fick det bli ris. Vi hittade ingen fin potatis att koka till.

Vi har nu flyttat oss en bit ut till Great Bird Island i Antigua. Genom att hissa upp vår wifi-antenn högt i masten har jag hittat en svag signal.

Det verkar nu som det snart är slut på de ovanligt lätta vindar som hösten bjudit på. Nu vankas det ”Christmas-winds” och då blir det andra bullar av. Men vi ligger i bra läge och har gjort all den ”easting” som vi planerat. Det blir nedförsbacke mot St Martin och senare Virgin Islands.

fredag 2 december 2016 - Skrivet av Håkan Börjesson
Vendée Globe

Dagens inlägg består i en video på båten Hugo Boss som deltar i ensamkappseglingen jorden runt. Den togs för någon dag sedan av en helikopter som lyfte från ett av franska marinens fartyg. Videon togs nära den avlägsna ö-gruppen Kerguelen i södra Indiska oceanen.

Just här ligger skepparen Alex Thomson tvåa, 15 sjömil efter en ledande fransman. Men idag på morgonen har Alex gått upp i ledningen med ca. 15 sjömil.
Varför är vi intresserade av detta?

Vi känner inte Alex Thomson och har aldrig träffat honom. Men ombord på båten Meia som ligger ankrad bredvid oss här i Antigua finns våra goda vänner Ann och Pete Thomson, föräldrar till Alex. De följer naturligtvis med största intresse sin son.

Det blir otroligt spännande att följa fortsättningen. Tyvärr har Alex brutit av sin ena foil, bärplan tror jag det kallas på svenska, det gör att han seglar med lägre fart på ena bogen.

 

Länkar
Övrigt Vendée Globe
Kommentera inlägget
torsdag 1 december 2016 - Skrivet av Håkan Börjesson
Tillbaka till Antigua
Morris limar i Hermitage Bay

Nu är vi tillbaka utanför Jolly Harbour, Antigua. St Barth är trevligt men ganska litet och inte så många bra hikes. Att det är den dyraste ön i Karibien ligger inte heller på plussidan. Internet var dessutom besvärligt, långsamt och dyrt. Vi stötte och blötte fram och tillbaka hur vi skulle göra. Vi lyssnade på Chris Parker som förutspådde ganska dåliga förhållanden medan vår vän Dennis var lite mer positiv. Till slut bestämde vi oss för att gå ut och känna på det. Om det inte fungerade kunde vi bara vända och gå till St Martin.

Vid 10-tiden stävade vi därför ut ur Columbier med kurs mot Antigua. Det visade sig nästan alla rapporter hade fel. I början hade vi fin segling, men efter par timmar dog vinden helt och hållet. Det blev en lång seg motorgång. Men det var som sagt väldigt enkel ”easting”. Klockan var efter midnatt när vi kunde droppa ankaret i Hermitage Bay. Där ligger vi nu fint och har fritt och bra internet. Det är ingen trängsel utan bara 5 båtar i viken.

Kommentera inlägget