Till Medelhavet Etapp 4
onsdag 29 augusti 2018 - Skrivet av Cathrine Cedergren
Barbate (ES)– Gibraltar (GRZ) 37 Nm
S/Y Maron på väg mot Gibraltar klippan

Nu har vi nått Medelhavet….

Sjökortet som visar Gibraltar sund och MedelhavetEfter bara en natt i Barbete lämnade vi hamnen i lågvatten som vi skulle enligt våra beräkningar för att få medströms genom Gibraltar sund. Den egentliga gränsen mellan Atlanten och Medelhavet ligger betydligt längre västerut än Gibraltar sund, vid en sockel nordväst om Kap Spartel, så idag seglade vi in i Medelhavet! Medelhavet har vi haft som mål sedan år 2011 då vi köpte S/Y Maron.

Några av de böcker vi noga läst inför \Vi har förberett oss med skepparkurser, kanalkurs, VHF-kurs och har köpt/läst en mängd litteratur om att segla utmed Norra Atlantkusten till Medelhavet. Vi har följt och läst om andra som gjort liknande seglingar. År 2015 startade vi vår resa från Linköping till Medelhavet.  Nu år 2018, 4 år senare är vi framme. Mycket har vi fått uppleva och det har hänt en del på vägen både ombord och hemma men nu är vi här.

Marockanska kustan i Gibraltar sund

När vi lämnade Barbete på förmiddagen var det motströms och medvind på 5 m/s och farten låg på 2 knop. Ju närmare Gibraltar sund vi kom vred strömmen och vi fick medströms som beräknat. Det kokade i vattnet av strömmar. När vi gled in i Medelhavet och Gibraltar sund kändes det nästan högtidligt. Det vi inte var förberedda på var den hemska upplevelsen och sorgen vi kände över de PAN-PAN meddelande som ideligen hördes på VHF-radion som gällde små båtar med massa flyktingar som var i fara runt omkring oss.

Besöksflaggan för Gibraltar hissadNär vi närmade oss Gibraltarklippan och Gibraltar Bay möttes vi av ett antal lastfartyg som låg ankrade men även av ett stim svärdfiskar och några delfiner. Det blåste nu 10 m/s och vi länsade in med bara genuan mot den stora klippan. Nu var vi i Storbritanniens Gibraltar och det var dags att byta gästflagga igen.

 

Medelhavstilläggning med rep från botten istället för ankareVi anropade Queensway Quay Marina på VHF:en och bad om plats i hamnen men där fick vi nej. Vi fortsatte till nästa marina som var Ocean Village och där var vi välkomna in. Nu fick vi göra första tilläggningen enligt ”Medelhavsmodellen” Här fick vi backa in och fånga ett rep i kajen som är fäst i botten som ska dras upp ur vattnet och fästas i båten som en ankarlina. Nu kom bogpropellern väl till pass. Det tog tid innan vi var fast ordentligt. Sedan återstod det bara att ta sig iland utan landgång.  

Nu är ”Resan till Medelhavet” slut och nu fortsätter ”Resan i Medelhavet”. Det ska vi fira!

Till Medelhavet Etapp 4
tisdag 28 augusti 2018 - Skrivet av Cathrine Cedergren
Cadiz - Barbete (ES) 37 Nm
Välkomstkommittén på bryggan i Barbete

Fisk och skaldjurs marknaden i CadizTanken var att vi skulle göra en utflykt till Sevilla med tåg från Cadiz men det har varit för varmt. I Sevilla har det varit 40 grader. Nu har vi därför legat ett par dagar i Pouerto America och latat oss. Det är inte riktigt sant för vi har cyklat en massa fram och tillbaka till de mysiga gränderna i centrum som låg ca 3 km från hamnen. För i hamnen var det ganska öde och tråkigt. Vi var också på marknaden och köpte skaldjur och ordnade en egen liten kräftskiva i båten nu i kräfttider.

Stranden Sankta Maria i CadizVi har tvättat då det fanns tvättmaskin i hamnen. Vi har förstås varit på stranden Sankta Maria med cykelavstånd från hamnen. Stranden var full med människor tätt intill varandra, nästan alla med parasoller. Trots att stranden var väldigt bred så låg alla intill vattnet då det var lite svalare där. Vattnet var fantastiskt varmt och klart.

Den vackra katedralen i CadizVi har också åkt en sightseeingtur "Hop On Hop Off" buss i Cadiz som var väldigt trevlig. Här finns mycket fin arkitektur från olika epoker samlade och historiska platser som är intressanta. Vi valde att åka efter helgen då vi tänkte att det inte skulle vara så många på bussen. När vi kom till första hållplatsen för att köpa biljett och gå på bussen kom en massa tyska turister som skulle med på bussen. Det visade sig att de kom från det kryssningsfartyg som lagt till i den stora hamnen under natten. 

Den fina sanden från Sahara kom med vindenIdag när vi vaknade var det dimma och luften kändes sval. Termometern i ruffen visade 22 grader. Skönt!  Nattens kuling med lite regn hade gjort att den tryckande värmen gett med sig. Regnet som kom var inte mer än att sanden i den varma sydvinden från Sahara, bildade bruna ansamlingar på däck. Båtmeken tog vattenslangen på bryggan och sprutade bort sanden innan vi gav oss av. Nu var det dags att ge sig av på den sista seglingen på Atlanten innan Medelhavet.

Skrålande spansk skönsång på VHF kanal 16Det verkar också som om den spanska skönsångaren förföljer oss då han idag helt plötsligt hördes på VHF radions anropskanal 16. Nu var det förstås högst olämpligt då det inte är tillåtet att sjunga på kanal 16 så båtmeken passade på, tog luren och ropade “shut up” men det hjälpte förstås inte. Nu kunde vi dock använda oss av Off-knappen för att få tyst.

Cabo de TrafalgarVi gav oss av när vinden kom på förmiddagen och vi fick en riktigt fin seglingsdag. Vi gjorde 8 knop med bara gennakern när vi passerade Cabo de Trafalgar där sjöslaget mellan Frankrike och Spanien med Napoleon mot Storbritannien med Lord Nelsson stod i början av 1800-talet. En riktigt historisk plats. Här var det också riktigt strömt och vattnet kokade.

Spanska Sjöräddningssällskapet efter uppdrag att rädda båtflyktingarVid hamninloppet till Barbetes hamn blev vi omkörda av spanska Sjöräddningen i hög fart. När vi kom iland såg vi att de hade båten full med afrikanska båtflyktingar de hämtat upp ute på Atlanten. Ambulanser och polis väntade på kajen och Röda korset som delade ut filtar och vatten. Nu fick vi se flyktingströmmen i verkligheten och det kändes fruktansvärt att människor måste fly från sina hem och bli flyktingar i ett främmande land. Vi kände oss illa till mods där vi satt i båten. 

Länkar
Övrigt Wikipedia Slaget vid Trafalgar
Kommentera inlägget
Till Medelhavet Etapp 4
fredag 24 augusti 2018 - Skrivet av Cathrine Cedergren
Chipiona - Cadiz (ES) 20 Nm
Club Nautica Americas egen bar i Porto America i Cadiz

Kvällens middag i ChipionaKvällen i Chipiona slutade med att vi skulle gå ut och äta på en fiskerestaurang i hamnen. Vi visste att köken på resturangerna öppnar sent i Spanien, ca kl 21, så vi grundande med lite skinka och ost tidigare under kvällen. När vi kom till restaurangen var den helt tom på gäster och kyparen sa att köket öppnar först kl 21:30. Det betydde att någon mat serverad före kl 22 var inte att förvänta sig. Vi slog oss ner i baren och tog ett glas vin. I en automat kunde man köpa små Pringle burkar med chips. Nu var middagen räddad. Det blev chips och vin medan solen gick ner bakom hamnen.

Fin kväll med solnedgång i ChipionaNä.. vi är inte riktigt i fas med spanjorerna. Precis när vi somnat väktes jag av ett skriik. När jag vaknat till förstod jag att det var spansk skönsång från båten mittemot oss i hamnen. (Du kan lyssna på Youtube-länken nedan). Efter timmar av skönsång somnade jag utmattad vid 3-tiden då sången äntligen tystnade.

 

Nyfångad fisk från givmild spanjor i grannbåtenNästa dag gav vi oss iväg från Chipiona till Cadiz. Idag blev det motorgång i dyning. När vi lagt till i Puerto America kom en man från grannbåten och erbjöd oss nyfångad fisk. Nu fick spanjorerna lite pluspoäng. Hamnen kändes annars öde utanför den stora industrihamnen. En liten bar i en barack var det ända som fanns i hamnen  som drevs av båtklubben.

 

Bron från fastlandet till Cadiz syns från hamnenCadiz är en av världens äldsta sjöstäder, anlagd på 1100-talet och är den äldsta i Europa som har varit bebodd oavbrutet. Staden ligger på en ö med en bro till fastlandet. Här har vi mycket att upptäcka i väntan på att de hårda vindarna i  Gibraltarsund ska mojna.

Länkar
Övrigt Spansk skönsång
Kommentera inlägget
Till Medelhavet Etapp 4
torsdag 23 augusti 2018 - Skrivet av Cathrine Cedergren
Mazagon - Chipiona (ES) 28 Nm
Fullt med fiskebåtar i hamnen i Chipiona

Olika uttag för el i hamnarna skapar strulI Mazagon blev det problem för oss att ansluta elkabeln till uttaget på bryggan då det var en helt ny typ av kontakt. På hamnkontoret fanns inga adaptrar att låna och i båttillbehörsbutiken fanns inga att köpa. En snäll portugis i grannbåten erbjöd oss att låna en av honom. Ett särskilt tack till kaptenen på M/S Dolce Witha.

En riktigt stor segelbåt Hanse 678 i hamnenI hamnen låg den största segelbåt jag sett. En Hanse 678, alltså 68 fot. Vår båt är 41 fot och såg ut som en jolle. Det finns dock nackdelar med alla båtar. Sent en kväll kom en ung kvinna med ett litet barn på armen och bad om hjälp att komma ombord på den stora båten vid bryggan. Friborden var så hög att hon inte vågade klättra med barnet uppför den stege som satt på sidan. Hon gav barnet till mig och klättrade själv upp så jag kunde sträcka henne barnet. Det var knappt att vi nådde varandra.

En fläkt införskaffad ombord i avvaktan på luftkonditioneringNu har båtmekens tankar på luftkoniditionering växt sig starkare då det varit väldigt varmt. Igår när vi gick hem från stranden kl 19 var det 37 grader! Nu har tankarna övergått till var ska den sitta, behövs ny genomföring, mer ampere, vilket märke ska vi köpa, etc. Nu har båtmeken investerat i en bordsfläkt tillsvidare. Vi har trots värmen varit tvungna att städa båten, både däck och ruff för att hålla det hälsosamt. :-)

Fin gennaker seglingVi gav oss av från Mazagon till Chipiona först till lunch då vinden inte skulle vara seglingsbar förrän senare på dagen. Vi fick en fin segling med gennakern igen. En väl värd investering säger båtmeken om det för året nya seglet. När vi kom in i hamnen låg det fullt med fiskebåtar på rad. Det var fortfarande varmt fast det nu var kväll. Det fick bli ett dopp från båten i hamnen.

Till Medelhavet Etapp 4
tisdag 21 augusti 2018 - Skrivet av Cathrine Cedergren
Ayamonte - Mazagon (ES) 30 Nm
En av Europas längsta pirar vid hamninloppet i Mazagon

Utökat strandutrutningen med stolarI Ayamonte trivdes vi bra. Det var en lugn och stilla hamn och nära till mataffären och byns centrum. Här shoppade vi billigt lite mer strandutrustning, ett par nya strandstolar. Båtmeken köpte sig fem nya kepsar att svettas i för 2 euro styck! Ja, svettas gör vi då det är varmt dag som natt. Det går inte att göra något annat än att bada.

Sanden på stranden så het att gå i så att jag fick brännblåsorI Ayamonte var det en bit till stranden, ca 5 km, så det var cyklar som gällde. På stranden tog vi en promenad utmed vattnet och på väg tillbaka genade vi över den heta sanden upp till en bar för att köpa vatten. Sanden brände under fötterna så vi fick springa och jag fick stanna flera gånger och gräva ner fötterna djupare till den svala sanden. När jag äntligen kom fram till baren applåderade några av gästerna. Senare fick jag faktiskt brännblåsor under den ena foten.

En ljummen kväll i Ayamontes gränderAyamontes centrum var mysigt de ljumma kvällarna då det dukades utomhus i gränderna. Alla bord inne i restaurangerna bars ut på gatan. Det kändes att vi var i Spanien igen. Spanjorerna är livligare och mer högljudda är portugiserna och spanjorerna är så dåliga på engelska.

 

Fin segling i halvvind

När vi lämnade Ayamonte fick vi en fin segling till Mazagon med halvvind. Nu fick vi lufta både storen och genuan också för en gång skull.  Vi fick gå ett par distans extra runt en stor fiskodling som vi tror var en tonfiskodling som jag läst om. Trots att Atlanten är stor och gemensam för många länder så märktes det att vi var i Spanien igen. Fullt med skräp flöt omkring i vattnet, plastpåsar, burkar, flaskor m.m. Utmed den portugisisk kusten har det varit väldigt rent i vattnet. 

En segelbåt på grund i hamninloppet i Mazagon

När vi kom fram till Mazagon möttes vi av en enormt lång pir, en av Europas längsta fick vi veta. I hamninloppet hade en segelbåt gått på grund och låg och väntade på högvatten för att komma loss. Där skulle de få vänta minst 6 timmar då vattnet fortfarande sjönk. Vi led med dem hela kvällen då de fortfarande stod fast när vi kröp till kojs.

Kommentera inlägget
Till Medelhavet Etapp 4
söndag 19 augusti 2018 - Skrivet av Cathrine Cedergren
Albufeira (P) - Ayamonte (ES) 42 Nm
Dags att hissa spanska besöksflaggan igen

Annorlunda portugisisk arkitektur i AlbufeiraI Albufeira har det varit mycket oväsen från hamnens restauranger. Alla spelar sin egen musik och ingen tänker på oss som ligger i hamnen och hör alla som spelar. Det var dock spännande annorlunda portugisisk arkitektur runt hamnen i vackra pastellfärger. Det fanns en gammal mysig stad en bit från hamnen som vi passerade på vägen till stranden.

Rulltrappa till stranden i AlbufeiraAlbufeira är väldigt kuperat och för att ta sig från gamla staden till stranden finns en rulltrappa utomhus. Här var det första gången jag åkt med cykeln i en rulltrappa på vägen från stranden. Det gick sådär då jag i båda rulltrapporna höll på att knuffa omkull personen framför. På färden till stranden följde vi Google Maps och vi cyklade uppför och nedför de branta sluttningarna innan vi genomsvetta hittade stranden. Då kände jag att det var dags att införskaffa en solhatt i den heta solen.

Ett måste med solhatt i varma AlbufeiraDet var våran sista dag i Portugal då vi nu skulle vidare till spanska Ayamonte i Andalusien. När vi gav oss av på morgonen gungade det rejält redan på besöksbryggan i hamninloppet när vi checkade ut i receptionen. Det blev en besvärlig resa med hög dyning till Ayamonte. Någonstans på vägen fick vi också något som fastnade i propellern och som sänkte vår framfart.

 

Tampen som båtmeken skar bort från propellernAyamonte låg ett par distans upp i floden Rio Guadiana där gränsen mellan Portugal och Spanien går mitt i floden. Det blev båtmeken som fick dyka och undersöka vad det var och skära loss tampen från propellern när vi kom fram. Det var skönt med ett bad tyckte båtmeken då vattnet nu var 25 grader. 

Kommentera inlägget
Till Medelhavet Etapp 4
fredag 17 augusti 2018 - Skrivet av Cathrine Cedergren
Lagos - Albufeira, Algarve (P) 25 Nm
Albufeira, Algarve i sikte

Rader med vin på vingården Monte da Cateleja

Innan vi lämnar Portugal måste vi besöka en vingård sa båtmeken och jag. I Lagos blev det verklighet då det fanns en vingård, Monte da Cateleja, strax utanför Lagos som tog emot besökare för visning och vinprovning. Ägaren av vingården, guidade runt och berättade om sin gård som han drivit upp som Portugals första vingård med ekologisk produktion. Han berättade att han tagit hjälp av en vän i Sverige för att bli ekologiskt certifierad.

Vintillverkning i liten skala på vingårdenDet var jättetrevlig visning av gården, tillverkningen och själva vinprovningen med tapas som tillbehör. Vi hamnade vid ett bord tillsammans med några canadensare och ett par från Skottland. Det blev inte bara vinprovning med tapas utan också lite trevlig samvaro med de andra.

Fin segling med spaning efter delfiner

 

Nästa mål var Albufeira och dit fick vi en fin lugn slör med gennakern. Riktigt behaligt och lugnt. Jag satt på på däck för delfinspaning hela tiden men såg inte en enda delfin. Jag såg inget annat heller, varken solfiskar eller maneter. Jag såg dock att kustlandskapet förändrats sedan vi lämnade Lagos.

 

 

Stränder mellan klipporna typiska för AlgarvekustenBranta klippor med grottliknade hål stupade ner i havet och bröts emellanåt av korta stränder. De stränder som var tillgängliga från land var fulla med badande människor och de otillgängliga låg öde.

Folkfyllt på stranden i AlbufeiraJu längre in i Algarve vi kom ju varmare blev det i vattnet. Nu visade termometern på över 20 grader i vattnet. Nu längtade vi efter att bada.

 

När vi checkat in i receptionen i Albufeira och lagt till vid bryggan pumpade vi jollen och gav oss iväg, till den närliggande stranden för bad. Vi var dock inte ensamma på stranden vilket man heller inte får tro i augusti i Algarve men att det var så trångt trodde vi inte.

Kommentera inlägget
Till Medelhavet Etapp 4
tisdag 14 augusti 2018 - Skrivet av Cathrine Cedergren
Sines – Lagos, Algarve (P)75 Nm
Inloppet till Lagos, Algarve

Strande Vasco da Gama i SinesI Sines skulle vi kunna stanna för alltid. Det är lagom varmt på dagarna, lagom kallt om nätterna, lite turister, billigt att leva, trevliga invånare, mysiga caféer och barer. Liiite kallt i vattnet men vill man att badet ska svalka så är 15-16 grader helt perfekt. Efter ett par fantastiskt fina dagar i den mysiga byn Sines var det dags att åka vidare till Lagos på Algarvekusten.

Soluppgång i Sines

 

Precis som när vi lämnade Cascais så visade prognosen nordliga vindar men det blåste sydliga med en kraftig dyning på 2 m. Ska man gå 75 Nm så går det inte att kryssa i 2-3 m/s med dyning utan farten måste ligga på 5-6 knop. Vi beräknade ändå att det skulle ta ca 12 timmar till Lagos. Det går ju inte att gå i mörker här då man inte ser fiskeredskapen och det är för stor risk.

Kryss med revad genuaVi gav oss därför iväg precis när det ljusnade kl 06:30 från hamnen i Sines. Ett stim delfiner dök upp precis utanför hamnen. Sen blev det timmar med motorgång och när det började blåsa vid lunchtid så var det gennakern som gällde men den hade vi tyvärr inte hissat i hamnen.

Dyningarna gjorde att vi kände oss båda lite spyfärdiga men vi visste att vinden skulle öka sussesivt under dagen och vi gå mer österut vilket betydde halvvind. Så vi avvaktade och fortsatte med motorgång. Vi hissade storen för att stabilisera båten i dyningen, vilket hjälpte något. 

Äntligen framme vid Cabo Vicente

 

 

Vi hann inte passera Cabo Vincente innan vinden vridit till NV och ökade till 12-15 m/s. Nu blev de sista 20 Nm med halvvind/kryss och korta vågor med lä för dyningen bakom Cape Vincente. Nu blev det en tuff segling med revad genua.

De sista distansen med Lagos i sikte blev sååå lååånga denna låånga dag.

 

Äntligen fångat delfinerna på bild När vi la till på besöksbryggan i Lagos för incheckning i receptionen var kl ca 18:30 och vi kände oss trötta och soldränkta. Nu fick jag i alla fall möta delfinerna på nära håll om än på land. Så länge som jag jagat och längtat!

Kommentera inlägget
Till Medelhavet Etapp 4
lördag 11 augusti 2018 - Skrivet av Cathrine Cedergren
Cascais – Sines (P) 52 Nm
Vasco da Gama ser ut över stranden och Atlanten i Sines

Nu lämnar vi Cascais för vidare färd till MedelhavetSolen sken som vanligt på klarblå himmel när vi gav oss av på morgonen från Cascais. Nu kändes det att vi var färdiga här och redo för nya ställen. Vi blev ganska besvikna då det var rak motvind på 2-3 m/s när vi kom ut ur hamnen. Prognoserna hade lovat nordliga vindar 6-7 m/s! Det fick bli motorgång i alla fall till att börja med.

Lastfartyg som ankrat på kollisionskurs

Det fanns inte bara fiskeredskap att väja för utan även en stor tanker som låg mitt i vår väg. Det är allt bra konstigt på det stora havet. När det blev dags för lunch och jag kom upp i sittbrunn med brickan full med mat hörde jag ett hemskt piskande ljud. Jag frågade båtmeken om han visste vad det var! Det är nog ett flygplan svarade han men jag såg då inget flygplan i luften. Nej.. det var en fiskeboj vi fastnat i som piskade mot skrovet och vi rörde oss knappt framåt. Nu reagerade båtmeken och snabbt backade vi oss loss. 

IGennakersegling till Sinesnget nät i propellern som tur var. Båtmeken är förlåten då han är synskadad med lite tråk får han tåla om ”flygplanet”.

Efter lunch kom nordvinden och nu kunde vi rulla ut gennakern igen. Nu fanns det heller inte några fiskeredskap då djupet till botten var mer än 500 meter och ekolodet kunde inte visa djupet.  

Strandboulevarden i solnedgång i Sines

Vi fick nu ett par timmars fin segling innan vi var framme i Sines. Här låg hamnen precis vid sidan om stranden och det var fortfarande folk på stranden. Här badade dem fast vattnet nu efter blåsten knappast var varmare än 15 grader.

 

När vi checkat in som alltid är en lång procesedur här i Portugal då en massa papper ska fyllas i, kontrolleras, skrivas på och kopieras innan man är incheckad tog vi oss en kort promenad in till den lilla byn längs strandboulevarden i solnedgången. I den lilla byn stod upptäcktsresande Vasco da Gama staty då han var född i Sines.

Länkar
Övrigt Wikipedia Vasco da Gama
Kommentera inlägget
Till Medelhavet Etapp 4
torsdag 9 augusti 2018 - Skrivet av Cathrine Cedergren
Utflykt till Sintra (P)
Utsikt från slottet Pena Palace, Sintra

Efter värmen är det nu väldigt blåsigt med nordliga vindar på 15-25 m/s och höga vågor och vi bestämde oss för att stanna ytterligare några dagar i Cascais. Här finns ju fina bad och vi har också upptäckt nya genuina kvarter en bit ovanför hamnen. Det var när vi skulle posta våra röster till Valmyndigheten i Sverige som vi letade efter ett postkontor som vi upptäckte boendekvarter med små butiker och små kvarterskrogar som till kvällen dukade upp på gatorna.

Vi hade också ett utflyktsmål till staden Sintra kvar som vi ville klara av innan vi gav oss av härifrån. Sintra ligger i bergen ovanför Cascais ochhar anor från 1100-talet och är upptagen på Unescos världsarvslista. Vi konstaterade att det med tåg och buss skulle ta ca 2 timmar dit så vi tog en Uber-taxi vilket visade sig vara ett bra val då vi var där på ca 30 minuter från hamnen i Cascais.

Vi fick också en pratstund med chauffören om leverne och vanor i Portugal vilket alltid är intressant. Portugiserna pratar väldigt bra engelska och ännu har vi inte mött någon som inte kan engelska. Portugiserna frågar oftast var vi kommer ifrån och när vi säger Sverige kommer förstås Zlatan på tal i denna fotbollsnation.

Det blåste även här och vinden var kall uppe på berget så det var tröja som gällde när vi tog lunch utomhus. Efter att ha vandrat runt i den gamla stadsdelen med det palatset, Palacio National de Sintra, från 1300-talet tog vi en Tuk-Tuk för vidare utflykt högre upp på berget.

På vägen upp passerade vi Castelo dos Mouros, en morisk borg från 700-talet. och klev sedan av för att vandra sista biten upp till Pena Palace, ett slott från romantiken med tillhörande park på över 200 hektar. Slottet var verkligen speciellt både med sina olika fasader och olika husdelar. Här var också en fantastisk utsikt.

Nu återstod bara vandringen tillbaka ned till byn Sintra och hemfärden till Cascais. Vandringsleden ner var helt fantastisk och gick som en slingrande stig med trappor genom en park med träd, blommor och vattenfall nerför berget.

Länk till fotoalbum: Sintra
Kommentera inlägget