Loggbok
söndag 3 juni 2018 - Skrivet av Christine Landstedt
Vår allra sista vecka i Medelhavet
Utsikt från terrassen framför Picasso-museet i Antibes

Bluesette tillbaka på GÅIdag på eftermiddagen lade vi till i Port Saint Louis du Rhone, nästan exakt på samma bryggplats som för 5 år, 8 månader och 3 dagar sedan, då vi gick genom den sista slussen efter att ha färdats på Europas kanaler och lade till här. Nu kan vi sätta en bock vid Medelhavet i vår egen historiebok.

Vi har haft en jättefin sista vecka. Efter Menton gick vi 22Nm till Antibes, där vi efter lite väntan fick en säker plats i Port Vaubin, gamla hamnen, som visade sig vara knökfull. Det skulle bli regatta "Les Voiles d'Antibes" som genomförs under fyra dagar varje år med riktigt fina stora träsegelbåtar. 

Picasso-målningVi hann med ett besök hos Picasso, det fina museet hade massor av foton, skisser, målningar och skulpturer av mästaren.

 

Vem bor här?Museet-byggnaden-borgen i sig var värt ett besök. Att sen få se alla fina konstverk var i allra högsta grad värt de 3€ (!) det kostade i inträde

Rivierans badstrand AntibesDet var varmt och fint och rent. Folk badade på stranden, båtar kom och gick på det blå havet, vindarna var mjuka. Ankarliggarna hade det lugnt - inte alls som de vi såg i Monaco, där det blåste betydligt mer för några dagar sedan. 

Vi lämnade Antibes tidigt på onsdagsmorgonen - inte för att vi egentligen ville, utan för att passa på i en lucka mellan blåsväder. Sista etappen längs franska Rivieran går nästan rakt västerut och vi ville inte vinden rakt i nosen. 

Årets första och enda medelhavsdoppEfter en etapp på 39 Nm gick vi in i en bukt, som heter Baie de Cavalance och där vi sett att det gick att ankra. Vinden skulle vara svag nordlig, så vi beslöt chansa. Det var varmt, jag var svettig efter 7,5 timmes resa så jag hoppade i spat och tog årets första - och sista -dopp i Medelhavet från Bluesette. Vår termometer har gått sönder, så jag vet inte, men det kändes svalt.

Natten blev sådär. Det rullade när det inte blåste, och det blåste utifrån, d v s från syd, när det blåste. Visst är det bra att spara in en hamnavgift då och då, men nattsömn är också viktig...Vi stack iväg kl 6 på morgonen när vinden började gå upp mot 7 meter och ankarkättingen spändes.

CiotatVi skippade St Tropez. Klockan 16 - efter 50 Nm -gick vi in i Ciotat och insåg att vi hamnat i omslagsbilden på Heikells Mediterranean France and Corsica Pilot! Vi lade till vid kajen nedanför receptionen, där vi fick stanna. Priset var förvånansvärt lågt - 15€.

Stor katamaran i CiotatVid kajen där vi låg var ett flertal stora skutor och katamaraner parkerade, de flesta med personal ombord som jobbade med att putsa och stuva och städa och styra och köra. En stort inhängnat område med scen var uppbyggd på kajen och där innanför pågick dans-uppträdande till dånande diskomusik till 02 på natten.

Grönt ljus vid inloppet till CiotatVästan 10m/s gjorde att vi stannade en extra natt. Fast då kostade det 27€, eftersom det blivit juni och högsäsongsprislistan började gälla! Vi gick flera promenader längs kaféerna, restaurangerna och barerna. Gröna och röda ljus leder in sjöfarare på natten och blandar sig med diskodunket.

Imponerande klippaLördag morgon klockan 8 lämnade vi Ciotat och seglade ut förbi den alldeles speciella klippan som ligger utanför hamnen. Vindarna var vänliga och dyningarna inte alls svåra så det blev en fin avslutningsseglats på vårt långa medelhavsäventyr.

Vi närmar oss Port de BoucEfter 34 Nm passerade vi skorstenarna och lastfartygen vid Port de Bouc, som är det sista ställe där man kan tanka diesel innan Rhone. Konstigt nog finns inte den möjligheten i Port Saint Louis - om man inte vill bära dunkar från bensinstation utanför stormarknaden förstås. Tankbryggan vid Port du Bouc är jättedumt placerad - på utsidan av vågbrytaren - och naturligtvis tryckte den envisa eftermiddagsbrisen på med sina modiga 8 m/s. Efter tankning beslöt vi stanna en natt inne i hamnen och fick en plats längst ut på bryggan. 

Insegling Port Saint LouisI morse tog vi så det sista skuttet! Med försegel seglade vi de allra sista 8 distanserna. Det var med nyfikenhet vi gick in i rännan mot den gamla staden. Trodde det skulle förändrats på drygt 5 år - men det mesta är sig likt. Det ligger många båtar i hamnen, flera med masten på ställning på båten. Vi träffade några danskar som just kommit genom kanalerna och ska vidare till Mallorca.

I morgon ska vi ta tag i det praktiska för nästa etapp - kanalfarare norrut. Men än så länge är det söndag och vilodag.

 

Länk till fotoalbum: Antibes & Ciotat
Loggbok
måndag 28 maj 2018 - Skrivet av Christine Landstedt
Grazie mille Italia - Bonjour encore La France!
Den franska gästflaggan hissas när vi närmar oss Menton

Kontrolltornet i  Port GavaronNär jag skriver det här har vi redan tillbringat två nätter i Port Garavan i Menton. Klockan är 21.35 på måndagskvällen och ett stilla regn faller sedan några timmar på däcket ovanför oss. Jag har just varit och lämnat tillbaka nyckeln till toa och dusch och därmed fått tillbaka båtens registreringsbevis, som vi fick lämna i pant när vi skrev in oss i lördags eftermiddag. I morgon bitti lämnar vi Menton och siktar på Antibes, ca 20 Nm västerut på franska Rivieran. 

LaigIeglia i morgonsolVi fick en fin färd från Laigueglia, får vi låg på svaj natten till i lördags. Morgonen var så vacker, havet var blankt och de fina husen speglade sig i vattnet när vi lättade ankar. Tänk att detta var vår sista natt i Italien! 

Fiskare på blankt vattenDet är ännu inte så mycket trafik på havet. Det är mest fiskebåtar och tankers som vi ser på vardagar. När vi närmade oss gränsen till Frankrike mötte vi en dock en del segelbåtar med fransk flagg. 

Kära arbetskamrater går i pensionNågra sjömil innan vi kom till Menton bytte vi ut vår italienska gästflagg mot en ny fransk. Det var nog i sista minuten - den stackars grön/vit/röda var sorgligt sönderblåst och blek - nu har den - liksom RoddanHeikells pilot gjort sitt och får en plats i Bluesette-museet.

Strax därefter hälsades vi välkomna av två delfiner!

Vi gick in till bensinbryggan i Port Gavaron och kunde fylla på bränsle. Kvinnan som skötte macken var mycket noga med att rulla in slangarna efter varje tankning, det tog lite tid innan vi fick hjälp. Vad hann låna ut vår korkskruv till kunden före oss - han skulle ut med sin kvinna och hade glömt det viktigaste...När vi så småningom fick vår diesel tipsade kvinnan oss om att om vi tänkte åka till Monaco så var det bäst att ta tåget - det var final i Grand Prix! Tänk att vi skulle lyckas pricka in det!

Badstranden är stenig men finVi fick en bra plats på brygga nr 3 och betalade för två nätter. 18.70€/natt - härligt! Efter dusch och lite vila gick vi in till stan och letade så småningom upp en restaurang på ett livligt torg, där vi åt en turistmeny för 23€ per man exklusive dryck. Konstaterar att i Frankrike är hamnpriserna låga och maten lite dyrare - i Italien är det precis tvärtom. 

Vi tog tåget till MonacoKlart man måste passa på! Vi tog tåget till Monaco nästa dag, som tanten sagt. Det gick smidigt och kostade 4€/person. När vi lämnade tågstationen var det säkerhetsvakter som kollade väskor och kläder.

Fullt med folk på gatorna. Lyckades pricka in Grand Prix-finalOmöjligt att ta sig till hamn eller att komma i närheten av tävlingsbanan utan biljett, som kostade 450-750€.

Vi fick ett erbjudande från en kille som hade en terass på sitt företag där vi kunde få titta - för 300€ styck. Vi tackade nej. Utsikt över Hamnen i MonacoVi letade istället upp en plats uppe vid stationen där vi hade utsikt över hamnen och alla jättebåtar. Om vi tittade riktigt noga kunde vi skymta Formel1-vidundren jaga fram under en tunnel. Vi promenerade upp och ner för Monacos gator, där så många berömdheter känner dig hemma.

Det var både fascinerande och främmande för mig. Röda korset i Monaco har en genomtänkt planteringGillade  planteringen utanför Monacos Röda Korsets huvudkontor. Vi såg upplösningen på loppet på storbildsskärm i baren på ett hotell där vi drack en öl som kostade över 100 spänn styck (33cl).

Kyrktrappa MentonDärefter tog vi bussen "hem" till Menton, där trappan upp till kyrkan bjöd på en ljus-upplevelse. Vi var trötta och åt spagetti och köttfärssås i båten, kollade vädret och beslöt stanna en natt till.

 

Jag sov som en stock - när Lasse sa godmorgon till mig var klockan 10.30. Det kostar på att röra sig i de fina kretsarna..

En borg här också - MentonVäderprognosen hade skvallrat om åska blåst och regn, och det var lite svarta moln och tjut i master på förmiddagen.

Fina smågator MentonGick eftermiddags-promenad och hittade trevliga gator, tittade på restaureringsarbetet av strandpromenaden, som kommer att bli jättefin till sommaren och bunkrade livsmedel på U Express - stormarknaden vid hamnen. Där fanns allt utom havregryn - eller, det fanns det säkert, men jag hittade inga.

Nu har vi bytt Grazie mot Merci, Si mot Oui, Buongiorno mot Bonjour, pizza mot moules. Det ska väl gå.

 

Loggbok
fredag 25 maj 2018 - Skrivet av Christine Landstedt
Italienska Rivieran i Ligurien - grönt, färgglatt och ibland lite grått
På promenad i underbara Arenzano

Kanalerna i Livorno är fina att strosa efterVi hann gå en fin promenad längs kanalerna i Livorno och handla frukt och grönt på måndagsmarknaden innan det förutspådda regnet kom. Natten till tisdagen regnade det konstant och på morgonen upptäckte vi att vi fått in lite vatten via skruvarna till skotskenan på däck. Så nu har vi ytterligare lite att göra. 

Svajankring i Le GrazieVi lämnade Livorno tidigt och styrde mot La Spezia. Det blev en bra färd, nattens regn gav med sig och solen torkade upp. Efter 38 Nm ankrade vi i den fina viken Le Grazie, som ligger på västra sidan av viken strax innan La Spezia. Det var härligt att uppleva lugnt och fint vatten. Ytterligare tre båtar låg på ankare här. Vi tog jollen in till "stan" som visade sig vara närmast öde. Många stora träskutor låg vid kaj och det fanns ett varv som kunde ta emot stora båtar. Vi hittade en bar som serverade öl och spelade engelsk rockmusik.

Porto Venere med typiska husNästa morgon var Lasses födelsedag. Gratulationer ramlade in via Facebook,  Messenger och sms. Vi lämnade Le Grazie och passerade förbi fina Porto Venere, som visade upp sina fina och för den här kusten typiska hus i gult, rött och orange.

Lasse fyller årNågon tårta fanns inte ombord, det fick bli en traditionell fika med croissant under gång till nästa hamn, Lavagna, där jag utlovat både bakelse och restaurang dagen till ära. Marinan var säker men ganska intetsägande och vi tyckte att 45€ var i häftigaste laget - inte heller stan motsvarade våra förväntningar. Men Lungomaren bjöd på fin utsikt, bakelsen var god och pastan likaså.

Trångt i PortofinoLämnade Lavagna tidigt och tog svängen förbi Portofino, som är en av de finaste - och trängsta - hamnarna längs denna Cinque Terra-kust. Vi gjorde bara en sväng in och ut igen, häftigt att få se!

Vår fina hamnplats i ArenzanoVi beslöt skippa Genua med sina stora lastfartyg och industrilokaler, även om vi säkert skulle fått en fin upplevelse där i någon av de marinor som finns. En dagsetapp på runt 30Nm är vad vi behöver avverka för att nå Port Saint Louis innan högsäsongen börjar. Via nätet fick vi en plats i den lilla hamnen Arenzano, som visade sig vara en riktig pärla. Rent och snyggt och välskött, bra toalett och dusch, vänlig hamnvärd och en dygnsavgift på 30€. Staden var underbart pittoresk och den fina parken runt kommunalhuset (se ovan) var en grön oas.

Ikväll ligger vi på svaj utanför en badstrand i den lilla orten Laigueglia. Det är lugnt och stilla. Båten kränger från babord till styrbord i dyningarna. Vi har sällskap av ytterligare en segelbåt.

Tur att det finns selfies - så vi får vara med båda tvåVi är ungefär 30Nm från Menton. Om allt går som vi tänkt lämnar vi antagligen Italien i morgon och hissar fransk gästflagg. Så konstigt det känns.

 

Loggbok
söndag 20 maj 2018 - Skrivet av Christine Landstedt
Från Elba till Pisa
Tidig morgon i Porto Ferrario på Elba

Bilden ovan är tagen tidigt i fredags morse. Från vår plats vid kaj längst in i Portoferrarios hamn hade vi en underbar utsikt. 

Vi lämnade Marina di San Rocco på onsdagsmorgonen efter att förgäves ha försökt få duscha. Vi hade kvällen innan fått lämna deposition för att få nyckel till duschanläggningen, men den nyckeln fungerade inte så vi fick en ny. Nu visade det sig att inte heller den här funkade. Nåja, vi fick iaf tillbaka våra 10€ och sen satte vi kurs mot Elba.Vi hade tänkt gå in i viken på östra sidan, Porto Azzurro, men det skulle blåsa från ost så vi beslöt gå in i den stora viken på norra Elba istället. Det var många stora färjor som kom och gick till och från Portoferrario. Rostfärgade berg längs insegling till PortoferrarioVi höll oss ganska nära landet, där de rödfärgade klipporna skvallrade om järnmalmsrikedom. Vi lade oss på svaj utanför stranden i Magazzini, det sydöstra hörnet av viken. Vi var ganska ensamma denna kväll. En bit bort låg ytterligare en svajbåt och på stranden såg vi några personer som rastade sin hund. Solnedgång i ankarvik på ElbaHimlen fylldes stundtals av mörka moln, det har varit -och är - ganska mycket åska i närområdena. Natten blev lugn. Utsikten mot Punta Falcone var mäktig.

Vår plats i PortoferrarioTorsdag morgon gick vi in till Portoferrario för att få känna historiens vingslag på gatorna där Napoleon tillbringat sina månader i exil för nästan exakt 200 år sedan. Vi hade trott det skulle vara jättedyrt, men blev positivt överraskade av hamnavgift på 30€. Visserligen kostade toalett och dusch extra, men vatten och el ingick. Bra hjälp vid tilläggning och fantastisk känsla att ligga mitt i stan.

Lasse utanför Napoleons residensVi fick ett fint dygn i Portoferrario. Det var gott om cafeer och restauranger. Fina butiker och mycket blommor. Vi promenerade upp till Napoleons residens, som man kan gå in i, men vi kom tyvärr precis som man stängde. Vidunderlig utsikt över hamn och hav och hustak. 

Egentligen borde vi stannat flera dagar, men det gäller att passa på när vädret tillåter. Vädret just nu är inte helt lugnt och stabilt. Det är mest nord- och nordvästvindar och dessutom en hel del åskvarningar. Temperaturen ligger på 20-25 grader, vi har förstått att det faktiskt är varmare i Sverige. Vi lämnar Elba fredag morgonVi lämnade den fina hamnen i Portoferrario vid 12-tiden på fredagen efter att ha bunkrat lite käk och tagit en cappuccino i stora hamnen där kryssningsfartyg lade till.

Solnedgång Sam VincenzoI Marina Di Vincenzo betalade vi den dyraste hamnavgift hittills, 49€. Jättefin marina, bra duschar och väldigt skyddat. Här kunde vi göra oss riktigt rena innan vi tog en sedvanlig promenad "på stan". Fin solnedgång.

LivornoIgår eftermiddag gick vi in i den stora hamnen Livorno, där färjor och fritidsbåtar samsas om kajplatser. Lade till vid bensinbrygga, som var rostig och obemannad, men det gick att ringa efter personal, som kom efter en halvtimme. Fick sen plats hos Porto Mediceo för 22€/natt.

Lutande tornet i PisaIdag har vi firat Pingst i Pisa, dit vi kom med buss och tåg på mindre än en timme. En fantastisk upplevelse att få se det lutande tornet på riktigt. Extra roligt var att se hur alla försökte fånga en bild när kompisen försökte "hålla emot". Vi stannar här ytterligare en natt. Ikväll kluckar det rejält i båten, vi har vind akterifrån. 

Länk till fotoalbum: Livorno Pisa
Loggbok
tisdag 15 maj 2018 - Skrivet av Christine Landstedt
Monte Argentario i Toscana
Ett kryssningsfartyg ligger för ankar utanför Porto delle Valle i Santo Stefano

Segling runt hörnetNär vi kastade loss från Riva di Traiano lämnade vi Lazio och seglade in i Toscana. Vi satte kurs mot Monte Argentario, som är en halvö utanför Orbetello ca 25 Nm norrut från Civitavecchia. Väderprognoserna spådde blåst och åska från nordväst i några dagar framöver.

Bluesette på svaj utanför Marina du Cala Galera

Vi lade oss på svaj utanför vågbrytaren till Marina di Cala Galera. Det blåste upp till 9 m/s men inga höga vågor, så det var ok. Nästa morgon sjösatte vi jollen och tog oss in i marinan för att kolla förutsättningar för en bryggplats följande dag. Det skulle inte vara några problem. Marinan var välskött och fin, men kanske aningen off från stadsliv.

På väg till veckans dyraste cappuccinoVi gick en promenad halvvägs till den närliggande hamnen Porto Ercole, men kom aldrig ända fram, tänkte att vi kunde göra det nästa dag när vi kommit in i hamn. Så vi tog en cappuccino på ett hotell, god men lite väl dyr (5€/st). Det var varmt och svettigt, skönt att komma ut till båten efter promenaden. Två ytterligare båtar hade lagt sig på svaj för natten, det är alltid skönt med sällskap. 

Höga klippor segla vi förbi

Söndag morgon ändrade vi oss. Vinden skulle vrida mot syd kommande natt, vi beslöt gå runt halvön till den kända hamnen Santo Stefano istället. När vi kom dit några timmar senare lade vi oss vid bränslebryggan i väntan på att få tanka diesel. Vi träffade ett italienskt par, mannen var väldigt förtjust i Hallberg Rassy-båtar - han fick ta en titt ombord.

Där nere ligger Bluesette förtöjdVi gick en sväng på stan och köpte lite mat som vi åt i båten innan mack-föreståndaren kom tillbaka från sin söndagslunch. Så småningom hittade vi också en kille som kunde ge oss en plats på gästbryggan.

Natten bjöd på blåst och regn. På lightningmaps.org kunde vi följa åskvädren som drog in över italienska kusten utifrån Korsika och Sardinien. Lasse gick upp och hängde ut extra fendrar när vinden vände temporärt och vi trycktes mot grannbåten. 

Färjan till Isola Giglio kom och gickMåndag morgon skrev vi in oss på hamnkontoret och betalade 73€ för två nätter - ett överpris tyckte vi med tanke på att det var långt till toaletter och dusch och inget särskilt märkvärdig bryggplats. Men levande stad och mycket att titta på. Färjorna till Isola Giglio gick regelbubreg och skyttelbåtarna med passagerare från det stora kryssningsfartyget likaså.

 

Ett av de många spanska försvarsforten

 

Vi tog oss upp för de vindlande trapporna till Forte Filippo, som är ett av de många försvarsfort, som spanjorerna lät uppföra på 1500-talet på Monte Argentario.

Många fort på Monte Argentario

 

 

 

 

Det är nu ett museum, som bjöd på mycket intressant information och svindlande utsikt. Inträdespriset; 1€/pensionär var svindlande lågt och prisvärt.

Den utsikten var värd trapporna

 

 

 

Vi undrade om vi skulle kunna ge oss iväg nästa dag - havet såg lugnt och fint ut från vår utkiksplats. 

 

I Stefano klättrar husen på bergen

 

 Santo Stefano är en väldigt fin och trevlig plats att tillbringa några dagar på, speciellt den gamla hamnen är fin och det är häftigt att se husen som klättrar upp för bergen. 

Kommunhuset by night

 

 

 

 

Kvällspromenad till en restaurang under molntunga skyar bjöd på skådespel, vackra färger och god mat.

Mörka moln över Stefano

 

 

 

 

 Månne skulle vi kunna dra vidare nästa morgon? Skulle åskvädret dundrar in eller skulle det dra förbi?

 

 

 

Det blev en lugn natt. När vi vaknade i morse beslöt vi dra vidare. Efter dusch och matinköp på Punto Simply sade vi arrivederci till Santo Stefano och satte segel norrut. 

På plats innanför kontrolltornet i Marina du San Rocco

Det blåste inte särskilt, faktiskt för lite, vilket gjorde att gammal sjö krängde båten. Efter ca 20 Nm kom vi till Marina di San Rocco, där vi nu ligger i en hamnbassäng innanför kontrolltornet - till det facila priset av 25€.

Den spaghettin var god!

 

 

En bit nordväst om oss ligger Elba. Om allt går som det är tänkt drar vi dit i morgon. Ikväll sover vi gott efter att ha smällt i oss pizza (Lasse) och Spaghetti ale Vongele (jag) hos den mycket trevlige napolitanaren som hade restaurangen, som inte kunde någon engelska, men som naturligtvis visste vem Zlatan är.

 

Länk till fotoalbum: Toscana
Loggbok
torsdag 10 maj 2018 - Skrivet av Christine Landstedt
Så kom vi iväg till slut - men var har jag lagt mina sjöben?
Tillbaka på havet

Klockan 15 igår eftermiddag kom Fulvio över till vår båt och lämnade över ett paket som kommit med UPS från Hallberg-Rassy-parts i Sverige. Vi vågade inte ropa hej förrän vi öppnat paketet och sett att det innehöll det som vi beställt - en nivågivare till vattentanken. Allt stämde och Lasse monterade den omedelbart! Vilken lättnad!

Reservdel på plats - värt att fira!Vi fyllde på vatten, sköljde ur tvätten och gick iväg till Conad för att handla färskvaror. Efter att ha tackat Fulvio för att han varit så bussig och låtit oss ligga kvar i väntan på reservdelen öppnade vi en flaska Prosecco för att fira att vår väntan nu var över.

Madonna på trottoaren utanför kyrkanDärefter gick vi ut och åt Spaghetti med Vongele i Fiumicino. Det var lite vemodigt att inse att det var sista gången vi travade på dessa gator, sista gången vi letade upp en tom papperskorg för våra sopor, sista gången vi gick över bron, sista gången vi såg Madonnan på trottoaren utanför kyrkan, sista natten vi väcktes av flygplan en gång i kvarten. Efter 24 dygn på samma plats får man lite speciella känslor.

Vi ställde väckarklockan på 7.30. Broöppning är endast två gånger per dag; kl 09.00 och kl 20.00. Så det gällde att vara på hugget . 

Lågt flygande plan över TibernVi kastade därför loss ungefär kvart i 9 i morse och lade oss att vänta för att visa att vi ville passera. Det var inte alldeles lätt att hålla båten, det är ordentligt strömt i Tibern och det gäller dessutom att hålla undan för all bråte som flyter omkring. Vi kastade en sista blick på varvet som varit vår adress, Fulvio stod och vinkade, flygplanen passerade lågt som alltid.

Halv broöppningDen första bron passerade vi under, den höjdes upp i skyn och vi fick klartecken av vakten att köra - trots att det var rött ljus (det är det alltid, det gröna fungerar visst inte). Sen fick vi ligga och vänta länge på att gångbron skulle öppna - den är inte helt ok utan kan bara öppnas på ena sidan...

Vid 10-tiden var vi i alla fall ute ur Tibern och kunde sätt kurs norrut mot Civitavecchia, ca 25 Nm bort. Det blåste inte nåt särskilt, men OJ vad det gungade! Gammal sjö i kombination med ganska grunt vatten var ingenting för en landkrabba som jag! Jag hade suttit längst fram och hållit utkik efter bråte som vi inte fick köra på. När jag skulle ta mig tillbaka till sittbrunn var mina sjöben försvunna! 

Framme i Riva du TraianoNåja, jag hittade dem så småningom och vid 15-tiden tog vi oss in i Riva du Traiano där vi fick en plats. Efter att ha betalat hamnavgift på 30€ gick vi en promenad och sen blev det middag i båten. Hamnen är stor och full med båtar, men det är förvånansvärt lugnt och tomt. De flesta butiker och restauranger är stängda.

Inatt sover vi gott efter årets första trip. Vi planerar att fortsätta ca 30 Nm till i morgon. 

 

Loggbok
söndag 6 maj 2018 - Skrivet av Christine Landstedt
Vi väntar fortfarande
Långtansfulla blickar ut över ett blått hav

Trappa ner till ossDen som väntar på nåt gott...brukar man säga och mena att förr eller senare får man det man väntar på. I vårt fall verkar det bli senare. Nivågivaren till vattentanken, som vi beställde från Sverige låg fem dagar i Malmö innan den av okänd anledning returnerades till avsändaren i Sundsvall! Det känns som att vi trampat upp en egen gångstig på varvet och på grannbåten, som vi måste kliva över för att komma till oss.

Rosor i RomDet är inte så att vi varit sysslolösa. På Valborgsmässoafton tog vi buss och tunnelbana till Rom. Vi hade tänkt besöka Påven, eller i alla fall St Peterskyrkan och museet, men gissa om det var mycket folk! Fanns inte en chans att komma in. Men vi fick en fin promenad genom den eviga staden.Och det fanns mycket annat att se. Det finns fler bilder i albumet Rom på Valborgsmässoafton.

Varmt och skönt på strandenVi har lärt känna Fiumicino lite närmare. Många promenader längs gatorna, dels för att slänga sopor, dels för att handla. Vi strosade en hel dag i solsken och värme längs Lungomaren och dess alla strandrestauranger och solbadande italienare. Fler bilder i album Fiumicino.

ShoppingVi har gjort en ny beställning av den nödvändiga nvågivaren. Hallberg Rassy-parts har ordnat med leverans via UPS så nu håller vi tummarna att vi på onsdag denna vecka ska få ta emot rätt del och montera den så att vi kan börja planera segling. På onsdag blir det 3 veckor sedan vi kom hit, det hade vi inte räknat med när vi lämnade Sverige. Under tiden passar vi på att bunkra för långresa.

Flytande skräpVi har också tvättat i den lokala tvättomaten, för 150 kr fick vi våra lakan och handdukar tvättade och torra. T-shirts och annat 40-graders tvättar för hand i båten. Vi har gott om färskvatten. Och det är skönt, för vattnet i Tibern är allt annat än rent. I flera dagar flöt allsköns bråte förbi.

Men framförallt har vi jobbat med att hitta och stoppa en envis vattenläcka i båten. Som jag berättade tidigare hade vi en läckande varmvattenberedare, som vi nu kastat ut. Men vi hittade trots det vatten i kölsvin och bakom motorn och det har tagit mycket kraft och tid att hitta läckan - eller läckorna som det visade sig. Både infästningar till fartreglage och piedestal visade sig släppa igenom vatten, alltså från sittbrunn och ner i motorrummet. Efter att ha lossat och tätat verkar vi nu - peppar, peppar - ha fått stopp på eländet och har nu en torr båt.

Ljusblått vatten längs Lungamaren i  CivitavecchiaIgår tog vi buss till flygplatsen och hyrde en bil för två dygn. Det känns skönt och roligt att passa på att se sig omkring i omgivningarna. Igår tog vi en tur norrut och tittade på två möjliga hamnar för oss när vi så småningom kan lämna Tibern. 

Ett måsteOch idag har vi besökt Ostia Antica och vandrat runt i det imponerande området från 500 år före Kristus och där romarna tog emot skeppsleveranser till Porto di Roma.

Många fotograferDenna fantastiska vandring var dessutom gratis - den första söndagen i varje månad är det fri entre, något som vi inte hade en aning om. Men kanske förklarar det den stora publiktillströmningen? Fler bilder i Ostia Antica.

Fiskebåtar trängs i hamnenEfter den kulturella upplevelsen tog vi bilen och körde söderut till Anzio Nettuno, utanför vilken vi låg för ankar en natt i augusti utan att åka in till land. Nu fick vi se platsen från landsidan och det var trevligt att strosa runt i hamnen bland fiske - och fritidsbåtar.

Annorlunda bänkklädselVi hann med en fika och lite gatupromenad förbi söndagsfirande familjer och öppna affärer som sålde allt från skor, skjortor, klänningar, väskor och bälten...

I morgon ska vi handla tunga saker på Supermercado innan vi lämnar tillbaka bilen och börjar en ny väntan på reservdel från Sverige... 

 

 

Loggbok
tisdag 24 april 2018 - Skrivet av Christine Landstedt
Lata dagar fyllda av arbete...
En promenad i Darsena hamn

Vårt hem i TibernDet är inte ett dugg synd om oss! Trots att vi har mycket att göra med att ställa iordning båten för vidare havs- äventyr tar vi oss också tid att njuta av sol, värme och färska jordgubbar i yoghurten till frukost. Vi är nog ensamma om att bo i båten i vattnet, vi ligger tryggt utanpå en annan båt. Det finns en man till som bor på området - på sin båt på land sedan många år - men honom ser vi knappt till. Varvspersonalen är bara här dagtid. På kvällar och natt är det vi och Bisonråttan som bestämmer.

I den här parken kan man hitta papperskorgarVarje dag har vi en viktig uppgift - att hitta någonstans att slänga soporna. Som jag berättat tidigare finns inga kommunala sopstationer här i Fiumicino, utan det gäller att hitta en papperskorg, som ännu inte är överfylld. Vi har en fin park alldeles i närheten, och där lyckas vi för det mesta hitta en korg att trycka ner vår soppåse i.

Härlig blomsterpraktIgår gick vi en promenad till västra delen av Fiumicino, för det finns en fritidsbåtshamn som heter Darsena och där segel- och motorbåtar ligger säkert i en skräpfylld bassäng. Bilden högst upp är därifrån. Vi tog en cappuccino och glass på hamncafeet efter att ha inhandlat lite nödvändigheter i en båttillbehörsaffär. Det finns mycket fina blommor att titta på.

Rengöring av vattentankIdag har vi monterat förseglat och rengjort vattentanken i båten. En ny nivåvakt är beställd hos Hjertmans i Sverige och kommer förhoppningsvis i slutet av veckan. 

 

Ingen tjusig entré, men här bor viKanske är foton från vår nuvarande "resort" inte vad man skulle lägga på omslaget till en turistbroschyr, men vi är nöjda med tillvaron. Mitt humör steg dessutom 180 procent idag när jag kunde tvätta håret och skölja med hjälp av den nyinköpta slangen kopplad direkt till vattenledningen på varvet. Tänk att kunna bli kär i en slang...

 

Fiumicino by nightIkväll har vi ätit friterad bläckfisk och torsk med pommes och grillade grönsaker på en av fiskekrogarna längs Tibern. Nu är klockan 22 och det är lika många grader i luften. Natten sänker sig över stan och fiskarna slår i vattnet.

I morgon är det helgdag i Italien, frihetsdag och då är affärerna stängda. Godnatt!

Loggbok
söndag 22 april 2018 - Skrivet av Christine Landstedt
Lyckad sjösättning - sen avlöser problemen varann
Bluesette hänger i luften

Varvsspersonalen förbereder lyftI fredags, efter en rekordsnabb vaxning och polering av skrovsidorna tog Lasse itu med att slipa propellern. När klockan var 14.45 hissade vi ner ankaret och kollade att ankarspelet funkade. Klockan 15 startade Fulvio kranen och det var bara för oss att göra som de tävlande i Sveriges Mästerkock - att snabbt släppa det vi hade för händerna och lämna över till experterna. Fulvios medhjälpare hoppade upp på båten, lossade akterstaget och monterade lyftremmarna.

Lasse övervakar sjosättningenSen var det bara för oss att sätta oss ner och se på när Bluesette lyftes högt upp i luften och krånglades ut från sin plats mellan sina grannar. Fulvio styrde med spakarna och lyckades sakta men säkert vrida ekipaget och föra ut det över vattnet. Det är klart att man är lite nervös, men efter så många olika lyft och sänkningar i olika medelhavshamnar är vi luttrade. Hittills har det gått bra - så även denna gång. 

Bisonråttan tuggar gräsMedan Bluesette sakta sänktes ner i vattnet tuggade Bisonråttan outröttligt på och verkade inte bry sig det minsta om vare sig högtflygande båtar, lågflygande flygplan eller att jag sprang fram och fotograferade. Hans partner - för det har visat sig att de är två - var dock inte lika modig. Han/hon dök snabbt ner i det allt annat än rena vattnet.

Det är inte gott om utrymmeMotorn gick igång och spann som den ska. Vi flyttade oss några båtlängder och lade oss utanpå en av långliggarna här. Strax upptäckte vi att det var ganska mycket vatten i kölsvinet! Efter att oroligt ha kollat att vattnet inte kom utifrån började vi felsökningen. Lasse fick krångla ner sig i stuvutrymmet i aktern. Det är inte precis walk-in-closet-standard, snarare Hoodini-konst.

Den varmvattenberedaren har gjort sittDet visade sig att varvattenberedaren läckte i skarvarna. Efter mycket arbete och avsevärda akrobatiska konster lyckades han få loss beredaren och få ut den ur det trånga utrymmet. Den är nu skänkt till skrothögen på varvet, inget mer varmvatten för oss den här resan.

Så började jobbet med att koppla ihop de slangar som varit kopplade till beredaren. Inte precis ett arbeta man längtat efter kl 18 på kvällen efter en lång dag och snart blir det mörkt. Vårt kölsvin har nog aldrig blivit torkat så många gånger på en och samma dag!

Lördag morgon tog Lasse en promenad till en välsorterad tillbehörsaffär och köpte kopplingar till slangarna. Själv var jag försedd med en dunkande huvudvärk och var inte till någon hjälp. Efter att slangarna kopplats tog Lasse tag i nästa "skitgöra": att byta packningar i toaletten. Jag bidrog inte alls, inte förrän Lasse fyllde på vatten och jag hörde hur det small till i vattentanken - och sedan hur vatten rann under soffan i salongen! Det visade sig att nivågivaren sprängts loss från sin gänga. -  Tur att det inte hände ute till havs, har vi sagt flera gånger. En ny tur till tillbehörsaffären, men den här gången blev det nobben. Så nu får vi vänta till måndag och beställa.

Mirakelmedel funkar på fendrarIdag har vi i alla fall varit två som har jobbat. Jag har dammsugit och städat skåp. Lasse har använt mirakelmedlet på fendrarna, som blivit skinande rena. De var fruktansvärt smutsiga och ingrodda, nästan som cement-belagda.   

En bussig granne bjuder påtryckluftVi har tidigare flera gånger försökt få tag i någon som kan hjälpa oss att blåsa upp våra kulfendrar, men det har visat sig omöjligt. Idag såg vi att en som arbetade på en av grannbåtarna hade tryckluft och han var bussig och lät oss låna. Mannen berättade att det varit upp till 5 minusgrader här i vinter, kanske det är förklaringen till att vårt duschmunstycke gått sönder? Det blir ytterligare en post på morgondagens inköpslista.

Det flyter mycket i TibernEtt jätteprojekt är att hitta nånstans att slänga soporna. Vi har producerat åtskilliga soppåsar med papper och trasor från våra upptorkningar. Men ingenstans finns sopstationer. Visserligen verkar Tibern vara en enda flytande soptipp, men det finns ju gränser...Vi får väl göra som alla andra - ställa soporna på gatan under en papperskorg. 

Som det ser ut dröjer det ett tag innan vi kan ge oss ut på kristallklart vatten, men det går ingen nöd på oss. Solen är varm, vindarna milda och vi äter jordgubbar till frukost!

 

 

 

Loggbok
torsdag 19 april 2018 - Skrivet av Christine Landstedt
Sjösättning imorgon!
Utsikt från vårt fördäck på land - där nere Tibern, där borta Medelhavet

Överums kyrktorn bakom två bröderIgår morse klockan 6,12 lämnade vi Överum för att ta oss till Fiumicino och Bluesette. Bengt var hygglig och körde oss till busshållplatsen för Kustpilens ersättningsbuss. Via tåg från Linköping och Stockholm kom vi snabbt till Arlanda, där flygplanet lyfte kl 13 och landade kl 16 i Fiumicino Aeoroporto utanför Rom. Lokalbussen Cortral tog 1,2 Euro per person för att köra oss Fiumicino centrum förbi bokat rum på B&B för två nätter på promenadavstånd från varvet.

 

Bluesette på land efter vintersömnEfter att ha vilat fötter och rygg en halvtimme gav vi oss ut för att titta till båten, som vi inte sett sen hon låg i vattnet i augusti förra året. Ganska smutsig, men i övrigt fin där hon såg ut att vila tryggt i vagga på land. Vi hann med att hälsa på Fulvio och förvarna om att vi ska jobba med att göra Bluesette klar för sjösättning.

 

Gnocchi med snäckor och zucchiniEn runda in på närmaste Supermercado för att bunkra lite frukt, vatten och smörgåsmat innan vi uppsökte en restaurang för en för oss sen, för italienarna tidig, middag var vad vi förmådde. Gnocchin var handgjord och smakade jättebra efter denna långa dag. Det kändes skönt att törna in någon timme senare.

Lasse tvättar med mirakelmedelNu - ett helt dygn senare - är vi ännu tröttare. Vi har tillbringat hela dagen på varvet och tvättat, tvättat, tvättat. När vi rotade igenom vårt förråd av tvättmedel hittade vi nåt italienskt som vi trodde var impregnering (det är inte lätt att förstå språket på flaskorna och glömt var vi köpt såklart), men efter att ha frågat Fulvio fick vi veta att det var ett utmärkt tvättmedel för däck och sidor. Och gisses vad effektivt det var! Smutsen bara rann bort. Jag törs inte ens föreställa mig vad det innehöll...

En ganska stor Bisonråtta käkade gräs mellan väggarna, den såg i alla fall både fet och välmående ut innan den dök ner i den allt annat än rena Tibern.

Det är full fart på varvetVädret har varit härligt. Sol och ca 25 grader. Vi har gått i shorts och T-shirts. Och sandaler. Fast det är klart, det är bara vi som tycker det är sommar.  Varvspersonal och italienarna i allmänhet är mer påklädda. Det har varit full fart runt om båten idag. Medan vi käkade en macka 2,5 meter upp över marken kunde vi kolla på när man mastade på en segelbåt, som låg i vattnet strax nedanför.

Arbete på hög höjdTyvärr glömde de att montera vindexen när masten låg ner, så det fick man lösa på höjden, så att säga... 

Eftermiddagen att ha tvättat båten och tagit ner och kasserat den 9 år gamla spray-hooden kände vi oss ganska möra i både armar och fötter (det känns att stå på stege i flera timmar) så vi packade ihop och gick hem och duschade. Vi hade nog fått en ganska rejäl dos mirakelmedel på oss så sanering var nödvändig.

Maxi-pizza för tvåKvällen avslutades med en maxi-pizza för två. Vi blev proppmätta men delade ändå på en liten god kaka efteråt (servitören övertalade). Vid grannbordet satt ett par som åt tre gånger så mycket, antipasti, primi, segundo och allt vad det heter. Hur de orkar? Ja inte vet vi - vi är ju svenskar i sandaler...

Imorgon är det sjösättning vid 16. Dessförinnan ska vi vaxa, polera och slipa propellern. Inatt sover vi i ovaggade, i morgon flytande.